Forskningsprojekt

Forskningsprojekt:

Finländska organisters utländska studieresor

Finländska organisters utländska studieresor

Peter Peitsalos, Jan Lehtolas, Olli Porthans och Ville Urponens forskningsprojekt Finländska organisters utländska studieresor från 1860-talet till 1950-talet och deras inverkan på Finlands orgelkonst fokuserar på följande frågor:  Vilka var de finländska organisterna som studerade utomlands, och vilka var deras lärare? Vad baserades valet av studieplatserna på? Hur beskrev organisterna sina utlandsstudier? Hur reflekterade utlandsstudierna på deras verksamhet som konstnärer, pedagoger och experter inom orgelprojekt? Vilken betydelse hade studieresorna i bredare skala för Finlands orgelkonst?

(Foto: Maarit Kytöharju)

Brevväxling med det förflutna

Brevväxling med det förflutna

Elina Salorantas forskningsprojekt är Brevväxling med det förflutna. Salorantas historiska korrespondent är den finska sångerskan Elli Forssell (1871-1943), som år 1903 flyttade till Riga då hon gifte sig med den lettiska konstnären Janis Rozentāls (1866–1916). Projektet består av uppsatser, videofilmer och forskningsevenemang. Projektets första del - svaret till Ellis brev från augusti 1909 - publicerad i Markku Eskelinens och Leevi Lehtos antologi Suo, kuokka ja diversiteetti under hösten 2018.

 (Foto: Elli Forssells familj/Lauri Forssell 1903)

 

Musik och ljud i dokumentärfilmens historia

Musik och ljud i dokumentärfilmens historia

Kaarina Kilpiös projekt Musik och ljud i den finska dokumentärfilmens historia undersöker ljudelement i finska propaganda- och dokumentärfilmer. Projektets huvudkällor är kortfilmerna från det nationella audiovisuella institutet och Teosto-arkivets dokument från den finska upphovsrättsinstitutionen.
 

(Foto: Försvarsmaktens personal som tog del i krigspropagandafilmernas produktionsprocess lyssnar på fältinspelningar i Borgå 1943. Från vänster konteramiral Rahkola, kommendörkapten Pukkila, kapten Wiro och en anonym kaptenlöjtnant/SA-bild)

Politics of Equality in Finnish Opera

Politics of Equality in Finnish Opera

Liisamaija Hautsalo för Finlands Akademi 2017-2022, har investerat i projektet Politics of Equality in Finnish Opera där målet är finsk opera ur jämställdhetens synvinkel. Forskningen utnyttjar musikvetenskap, politisk historia, sociologi, antropologi och pedagogik. Det bygger på antagandet att vitaliteten i vår opera härstammar från den fennomaniska civilisationen som föddes under andra hälften av 1800-talet, och den kulturpolitik som man drivit sedan början på 1960-talet.

(Foto: Jouni Sjöbloms opera Kustaan sota/Hanne Vainikka)

Utvecklingen av musiklivet i Tammerfors 1900-1940

Utvecklingen av musiklivet i Tammerfors 1900-1940

Markus Manteres forskning om Utvecklingen av musiklivet i Tammerfors 1900-1940. I början på 1900-talet var Tammerfors musikindustri huvudsakligen baserad på ekonomiska vinster från industri och handel, samt arbetarrörelsens bidrag. Musikundervisning erbjöds inte i offentliga institutioner. Något som inte uppmärksammats särskilt mycket är att orkesterföreningens orkester verkade regelbundet i Tammerfors under åren 1894-1904. Utav de större namnen inom musikbranschen, har bl.a. Ferruccio Busoni, Teresita Carreno och Jean Sibelius uppträtt i Tammerfors. Utöver dessa stora ögonblick vet man lite om vad för musik som spelades i Tammerfors, vem som uppträdde och vilka var de moderna musikinstitutens föregångare drygt hundra år tillbaka?

(Foto: Tammerfors amatörorkester år 1893 /Gustin Lojander)

Ett vackert förflutna: Omvärdering av Stradivarius violiner

Ett vackert förflutna: Omvärdering av Stradivarius violiner

Christina Linsenmeyers projekt som finansieras av Finlands Akademi (2015–18) heter Ett vackert förflutna: Omvärdering av Stradivarius violiner i Europas nyklassicismiska estetik (1737–1814). Vad gör ett klassiskt instrument till en klassiker? Vad är hemligheten bakom Stradivarius? Hur utmanar violinens historia innovationsteorin och konsoliderar förståelsen för de funktioner och estetik som definierar den klassiska eran?

The music-related gestures

The music-related gestures

Assi Karttunens forskning fokuserar på att beskriva musikaliskt kroppsliga fenomen i 1700-talets klavermusik. Undersökningens vetenskapliga referensram innefattar kroppslig musikvetenskap och historiskt medveten musikframställning.  Den omfattar musik av bl.a. François Couperinin, Jean-Philippe Rameaun och Johann Sebastian Bachin. Assi Karttunen har i sina artiklar och texter behandlat musikala företeelser som handlar om gester och retorik, som grotesk, karnevalism, ironi, nonchalance, lamento, asynkroni och barockens glissandos. Denna undersökning kunde även kallas för en konstnärlig forskning eftersom den omfattar konstnärliga praxis och konstprojekt. Undersökningen har publicerats i de vetenskapliga publikationerna Musiikki, Trio och Ruukku.

(Foto: Heikki Tuuli)

Translocal Cultural Fields

Translocal Cultural Fields

Translocal Cultural Fields. Music as a Cultural and Economic Enterprise in the Four Biggest Cities in Finland, 1900–1939 projektet forskar i musikverksamheten i Helsingfors, Viborg, Åbo och Tammerfors under åren 1900–1939, både ur kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Städernas musikindustri undersöks på 4 områden: 1) kulturpolitik, 2) musikundervisning, 3) musikbranschen och 4) musiker, musikevenemang och program. Forskningsgruppen för projektet som finansieras av Finlands Akademi är Vesa Kurkela, Olli Heikkinen, Markus Mantere ja Saijaleena Rantanen. Mentor för forskarna är professor Derek Scott från Leeds universitet.


(Foto: Fyren 19.4.1902)

 

Kompositörernas politiska kopplingar i början av 1900-talet

Kompositörernas politiska kopplingar i början av 1900-talet

Veijo Murtomäkis forskning fokuserar på de politiska kopplingarna mellan mellaneuropeiska kompositörer och den finska musiken (bland annat Jean Sibelius kompositioner) på 1800-talet. Forskningens andra ämne är att utgående från dåtida källor beskriva musikens vida former under klassicismen och på tidiga 1800-talet.

Veijo Murtomäkis blogs:

https://murtsahdus.wordpress.com/

https://renessanssiblog.wordpress.com/

https://barokkimusiikki.wordpress.com/

https://klassismi.wordpress.com/

https://romantiikka.wordpress.com/

https://sibeliusvm.wordpress.com/

http://veijomassenet.blogspot.com/2009/01/jules-massenet-on-oopperan-laiminlyty.html

Interaktion mellan balett och folkdans under 1920- och 1940-talet

Interaktion mellan balett och folkdans under 1920- och 1940-talet

Aino Kukkonens forskning fokuserar på interaktionen mellan balett och folkdans i Finland på 1920- och 1940-talet. I forskningen tas dansen upp såväl som en del av den finländska kulturen, som den internationella dansens historia. Mittpunkten är det rörliga förhållandet mellan konst och underhållning De teoretiska verktyg som kan användas kommer från bl.a. dans, teater och musik. 

(Foto: Operans balett uppträder med brevbärarens dans. I ordning 50. Militära stödgruppskväll ordnades i Mässhallen 11.3.1943/SA-kuva)

Cantatrices Achté

Cantatrices Achté

I forskningsprojektets centrum ligger den omfattande korrespondensen mellan de tre operasångerskorna Emmy Achté (1850–1924) och hennes döttrar Aino Ackté (1876–1944) och Irma Tervani (1887–1936). Det rika källmaterialet som i huvudsak består av svenskspråkiga brev, öppnar nya perspektiv på operakulturens praxis på 1800- och 1900-talen. Materialet är betydelsefullt också ur en kulturhistorisk synvinkel. Avsikten är att publicera hela korrespondensen. Forskningsprojektets medlemmar: Anne Kauppala och Ulla-Britta Broman-Kananen.  Projektet har finansierats av bl.a. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Emil Aaltosen Säätiö och Oskar Öflunds Stiftelse.    

(Foto: K. Reenkolas hem arkiv)

Aino ja Heikki

Aino ja Heikki

Som material i Aino ja Heikki-projektet används den i huvudsak finskspråkiga korrespondensen mellan Aino Ackté och senator Heikki Renvall (1872–1955) Ackté och Renvall skrev varandra ca 2000 brev under åren 1895–1917. Breven innehåller rikligt med information om det som skett bakom kulisserna och om skribenternas syner på den internationella operakulturen och utformningen av det finska politiska systemet. Ett centralt inslag i brevväxlingen är också deras ömsesidiga kärleksförhållande som de vårdade med omsorg under de långa resorna. Forskningsprojektets medlemmar: Anne Kauppala, Ulla-Britta Broman-Kananen och Kaarina Reenkola. Projektet har finansierats av Alfred Kordelinin Säätiö.

(Foto: K. Reenkolas hem arkiv)

Korrespondensen mellan Jean Sibelius och Aino Ackté

Korrespondensen mellan Jean Sibelius och Aino Ackté

Projektets målsättning är att redigera och finslipa för publicering korrespondensen mellan Jean Sibelius och familjen Achté på ursprungsspråket (i huvudsak på svenska) och som en översättning till finska (svenska). Korrespondensen omfattar ca 60 brev som skrevs 1899–1936. I den publicerade versionen kommer breven att ackompanjeras av referenser som baserar sig på forskningsarbetet och korta essäer som ger kontext till händelsekedjorna som beskrivs i breven. Forskningsprojektets medlemmar: Anne Kauppala, Ulla-Britta Broman-Kananen och Timo Virtanen. Projektet finansieras av: Svenska Kulturfonden

Musik, natur och miljökriser

Musik, natur och miljökriser

Juha Torvinen, för Finlands Akademi 2017-2019, forskar i Musik, natur och miljökriser: ett nordiskt perspektiv på ekokritiska tendenser inom modern musik och om betydelsen av musik och musikpraxis för offentlig miljömedvetenhet. Naturen är ett av de vanligaste musikteman genom historien. Idag har den nära relationen mellan musik och natur fått nya former, eftersom vår nuvarande relation till naturen karaktäriseras starkt av medvetenheten om miljökriser Förståelse av ekologiska problem och deras påverkan på olika kulturprodukter är viktigt eftersom kulturprodukter hanterar värderingar, betydelser och erfarenheter förknippade med vår relation till naturen. Detta projekt undersöker musikens sätt, praxis och strategier, i synnerhet klassisk modern musik relaterad till norra regioner, bidrar till debatten om miljökriser. Samtidigt ger projektet ett musikaliskt forskningsperspektiv på allmän humanistisk forskning om miljöproblem och bedömer kulturella och konstnärliga forskares ansvar för att förstå miljön.

Pianospelets historia i Finland

Pianospelets historia i Finland

Annika Konttori-Gustafsson är en forskare i ett forskningsprojekt som undersöker pianospelets historia i Finland. Projektet gestaltar pianospelets kultur, bakgrund, praxis och arv i Finland. Undersökningens utgångspunkt är växelverkan mellan inhemsk och utländsk musikkultur under olika tider. DocMus-forskarskolan har arrangerat symposium (2014, 2016 och 2018) vars avsikt har varit att kartlägga den undersökning som pågår i ämnet och att hämta samman inte bara forskare och pedagoger, utan också artister och de som studerar piano. Inom projektets ramar har även publicerats antologin Kartanoista kaikkien soittimeksi. Pianonsoiton historiaa Suomessa (i DocMus-tohtorikoulun julkaisuja 8, red. Margit Rahkonen, Annikka Konttori-Gustafsson & Markus Kuikka).

(Foto: Pianopedagogen Ingeborg Hymander i sitt hem (Snellmansgatan 15) i februari 1931. Museiverket, Pietinens samling).

Tallinn 67 -jazzfestivalen

Tallinn 67 -jazzfestivalen

Heli Reimanns forskningsprojekt om Tallin 67 -jazzfestivalens historia finansieras av Kone Stiftelsen. Undersökningen om den 50 år gamla jazzfestivalens historia fokuserar på festivalens olika uttrycksformer. Evenemanget var betydelsefullt eftersom det var fråga om den första internationella jazzfestivalen som ordnades i Sovjetunionens stängda förhållanden och som besöktes av utländska grupper från Finland, Sverige, Polen och Förenta staterna. Ur en världsomfattande synvinkel var Tallinn 67 -festivalen ett unikt kulturellt möte mellan Sovjetunionen och västern i mitten av kalla kriget.

Musik som kulturav i Finland

Musik som kulturav i Finland

Antti-Ville Kärjäs projektet handlar om musik som kulturarv  i Finland. I detta projekt är riktad mot kulturarv till ett fenomen där företeelser och praxis i det förflutna värderas och att det görsaktiva val mellan dem utgående från nutida kulturella, sociala och ekonomiska behov. När det gäller kulturarv läggs särskilt vikt på institutionaliserade nationella och geografiska värden, föremål, produkter och uttrycksformer, och att urskilja det genom dessa definierade “egna” kulturarvet från andra kulturarv. Projektet styrs av frågan om hur musikarvet i Finland är byggd på både det nationella och det geografiska.

Projektet undersöker musikarv som en politisk verksamhet: val och definitioner kring musikarvet kopplas alltid på sociokulturella maktförhållanden och ideologier. Det politiska i musikarvet granskas genom att fråga hurdana maktförhållanden som kopplas ihop med de nationella och geografiska fenomenen i musikarvet. En annan fråga är hur det nationella och geografiska musikarvet definieras i förhållande till det kulturella uttryckandet hos Finlands etniska minoriteter.

I projektet analyseras dokument av den offentliga förvaltningen, texter om musikhistoria och andra källor som är relevanta för en diskussionen om musikarvet. Med hjälp av dessa kan man reda ut hurdan den “officiella diskursen om Finlands musikarv” är och vilka musikaliska företeelser och praxis blir utanför denna diskurs, till och med genom att identifieras som “kulturellt skräp”, I projektet fästs uppmärksamhet på relationen mellan musikarv och rasismens historia i Finland.

Övervaka och beskatta: Tillstånds- och beskattningssystem för musik och musiker i Prag 1894–1918

Övervaka och beskatta: Tillstånds- och beskattningssystem för musik och musiker i Prag 1894–1918

Risto Pekka Pennanens forskningsprojekt behandlar drag i Prags musikkultur under de sista decennierna av österrikisk-ungerska imperiet, som inte har rönt någon uppmärksamhet tidigare: beskattning av musik, musiktillstånd för restaurangägare och musiker, samt myndigheternas övervakning av musik, musiker och ljudlandskap inomhus och på gatorna. Undersökningsobjektet är dock musik som spelades utanför privata lokaler eller i egentliga konsertsalar, samt religiös och militär musik, eftersom dessa uppträdanden och slaget av musik inte krävde tillstånd från myndigheterna. Särskilt intressanta är Prags stadsstyrelsens planer år 1913 för en omfattande nöjesskatt och en instrumentskatt, som enligt planerna även skulle beröra privata bostäder  Beskattningsplanerna förverkligades inte, men de väckte stormande debatt i både stadsstyrelsen och pressen.

Forskningsprojektet finansieras av Otto A. Malms donationsfond och Konestiftelsen.

(Bild: Den blinda flygelhornisten och positivspelaren Kilián Glückauf ungefär år 1900/Prahan kaupunginmuseo, Zikmund Reach-samlingen).

Mikrohistoriska synvinklar till kvinnornas restaurangmusikverksamhet i Europa i slutet av 1800-talet

Mikrohistoriska synvinklar till kvinnornas restaurangmusikverksamhet i Europa i slutet av 1800-talet

Nuppu Koivistos post doc-projekt handlar om kvinnliga musiker som förblev i musikhistorians marginal. De namnlösa, osynliga och bortglömda: kvinnornas musikverksamhet på restauranger i 1800-talets Europa från en mikrohistorisk synvinkel -projektet ger order till professionella musikanter som uppträtt på caféer, restauranger och varietéteatrar.

Projektets publikationer undersöker kvinnodominerade salongorkestrar, kvinnornas sånggrupper och kvinnliga solister på en personhistorisk gräsrotsnivå. Även om forskningens tyngdpunkt ligger i Storfurstendömet Finland, är synvinkeln grundläggande transnationell. De som uppträdde på restauranger i slutet av 1800-talet överskred statliga, språkliga och kulturella gränser. Genom att undersöka deras turnéverksamhet kan man observera nöjeskulturens flerdimensionella relationsnätverk på olika sidor av Östersjön.

I samband med sitt post doc-projekt undersöker Koivisto tillsammans med filosofie doktor, docent Susanna Välimäki kvinnliga tonsättare i Finland på 1800-talet. I samband med Tonens döttrar - projektet publiceras bland annat ett facklitterärt verk om ämnet, bloggtexter och både vetenskapliga och allmänfattliga artiklar. Målet är att bättre än tidigare lyfta fram musiken av kvinnliga tonsättare; inför den stora publiken, musikproffs och forskare.