ETT TVÅSPRÅKIGT VIDEOMATERIAL MED PRAKTISKA VERKTYG FÖR TIDIGARELAGD SPRÅKUNDERVISNING

Letar du efter idéer för aktiverande aktiviteter i tidigarelagd språkundervisning? Är du intresserad av kroppsliga och konstbaserade tillvägagångssätt i barns språklärande? Undrar du vad kombinationen dans och språklärande innebär i praktiken? Dyk in i språkets, rörelsens och dansens fantasifulla värld!

I materialet hittar du exempel från svenskundervisningen i grundskolans lägre årskurser, men du kan även tillämpa dem i undervisningen av olika språk och med elevgrupper av olika åldrar. 

BAKGRUND

Materialet bygger på aktiviteter och pedagogiska praktiker som ett mångprofessionellt team har utvecklat i projektet Dansa språk! (2019–2022). Projektet startades av Kaisa Korpinen, doktorand vid Åbo universitets lärarutbildning, och genomfördes i nära samarbete med lärare vid Kiilan koulu och danslärare vid Hurja Piruetti Västra-Nylands dansinstitut.

Syftet med projektet var att utveckla sätt att kombinera dans och kreativ rörelse i undervisningen av det andra inhemska språket i årskurserna 1–2, samt att uppmuntra barn i svensklärandet i en tvåspråkig uppväxtmiljö. Projektet genomfördes med understöd från Svenska Kulturfonden, Svenska Litteratursällskapet i Finland, undervisnings- och kulturministeriet, samt Konestiftelsen.

INNAN DU SÄTTER IGÅNG

Undervisningsmaterialet är ämnat för användning i tidigarelagd språkundervisning. Det är riktat till lärare som undervisar språk i de lägre årskurserna, men även till övriga klass-, språk-, och danslärare, konstpedagoger, småbarnspedagoger, lärarstuderande och lärarutbildare intresserade av ämnet.

Materialet erbjuder idéer till enskilda undervisningsmoment, lektioner eller större undervisningshelheter. Videorna och fotografierna illustrerar arbetssätt som grundar sig på muntlig språkanvändning, kroppslig aktivitet och konstnärligt uttryck. De skriftliga beskrivningarna sammanfattar övningarnas förlopp, innehåll och mål.

Materialet innehåller sju avsnitt. De första avsnittens aktiverande uppgifter med rörelse bygger en grund för övningar som uppmuntrar till kreativ samverkan. Följande video ger en inblick i teamets erfarenheter av projektet och tankar kring materialets innehåll. Därefter presenteras de olika aktiviteterna.

Dans i språklärandet uppmuntrar till att kommunicera med språk och kropp. I detta avsnitt kopplas presentationer och hälsningar med kroppslig växelverkan. Hurdana möten skapas när gruppen närmar sig vardagliga kommunikationssituationer på ett kreativt och lekfullt sätt?

PRESENTATIONER

Presentationer i ring är en enkel inledningsrutin som bjuder in eleverna till en svenskspråkig presentationslek med rytmiskt klappande och rörelse:  Hej, hej, vem är du? -Jag är (namn) -Hej på dig, (namn)! Under de första varven används en rörelse som är bekant för alla, såsom att sträcka upp händerna i luften. Eleverna kan hitta på egna rörelser när fraserna och rytmerna har blivit bekanta. Den gemensamma rörelsen förblir ett tryggt alternativ. Övningen får mera tempo genom att upprätthålla rytmen.

HÄLSNINGAR

Läraren skickar en svenskspråkig hälsning (Hej! God dag!), kombinerad med en rörelse, vidare i ringen. Rörelsehälsningarna kan vara rytmiska, lekfulla eller härledda från vardagliga hälsningar, såsom att vinka med tårna. Hurdana hälsningar föreslår eleverna? Övningen lämpar sig även för att ta farväl i slutet av lektionen (Hejdå! Vi ses!).

HUR MÅR DU?

Till näst är det dags att fråga hur kompisen mår – på svenska och med rörelse förstås! I en formation med två ringar blir alla bemötta. Uppgiften börjar med att tillsammans gå igenom dialogen (Hur mår du? -Jag mår bra!) och hitta på rörelser som passar till fraserna. Rörelseförslag finns i videon. Efter att eleverna skapat två ringar utbyter de hälsningar genom att den yttre ringen frågar och den inre svarar. Den yttre ringen kan stå och den inre sitta för att klargöra rollerna. Läraren signalerar med en klapp att den yttre ringen ska flytta på sig så att nya par bildas. Eleverna byter roller efter ett varv.

Temat för detta avsnitt är att bekanta sig med den egna kroppen och utforska den egna rörelsen i relation till andra kroppar, material och utrymmen. Utforskande av kroppsdelar på svenska sporras av kroppslig samverkan, rytm, musik och redskap.

KLAPPANDE KROPPSDELAR 

Första övningen går igenom alla kroppsdelar på svenska genom att klappa kroppsdelar med händerna: Huvud-axlar-mage-rygg-knä-tår! Först upprepar eleverna ramsan efter läraren. Sedan upprepar alla ramsan tillsammans några varv och slutligen ökar takten i några varv. Hur snabbt lyckas eleverna upprepa ramsan?

DANSA OCH PAUSA: KROPPSDELAR

Eleverna rör sig fritt i rummet till takten av musik. När musiken tystnar säger läraren vilken kroppsdel som ska nudda golvet. När musiken startar igen fortsätter eleverna att dansa, men håller kvar kroppsdelen mot golvet. Efter några varv byter uppgiften till att röra kompisen när musiken tystnar. Hurdana positioner skapas med olika kroppsdelar? Vilken kroppsdel väljer eleverna sinsemellan? Läraren uppmuntrar elever till att komma på olika rörelser och positioner. Slutligen hålls en gemensam genomgång av de val som eleverna gjorde, och samtidigt upprepas kroppsdelarna på svenska.

FÅNGA DUKEN

I denna övning rör sig eleverna med en duk i takt med musik och fångar den med en kroppsdel  som läraren väljer. Efter övningen kan eleverna tillsammans med läraren diskutera vilka kroppsdelar som var lätta och svåra att fånga duken med.

Dans medför aktivitet till språklärandet. I detta avsnitt är temat olika sätt att röra sig. Eleverna lär sig verb genom att göra olika rörelser. Uppmärksamheten riktas mot rörelser i meningsskapande. Leken lockar elever till att delta och använda språk i kommunikationssituationer. Eleverna övar på att samverka, påverka aktiviteten och uttrycka egna idéer – såväl med språket som med kroppen!

NATA / TAFATTLEK

Den fartfyllda tafattleken är barnens favorit. Lekens dialog kan varieras enligt lektionens tema. I denna lek stannar den fasttagne på sin plats och gör en rörelse. Räddningen sker genom att spegla kompisens rörelse och fråga Vad gör du? Fler fångatagare skapar fler kommunikationssituationer. Kommunikationsuppgiften kan inledas i ringen med att öva fraserna och prova på olika rörelser (jag dansar, hoppar, springer, går, snurrar…).

GRUPPUPPGIFT

I denna övning rör eleverna sig på olika sätt i takt med musik och från ena sidan till andra sidan av salen. Läraren uppmuntrar eleverna att delta i dialogen i ena änden av salen före rörelsen påbörjas. På så sätt kombineras utforskandet av olika aktivitetstyper med att fråga och uttrycka åsikter. Läraren uppmuntrar och stöder förståelsen med egna rörelseexempel. När JO-leken blivit bekant kan uppgiften fortsättas med NEJ-leken, där eleverna föreslår rörelser. Övningen fungerar som en inledning till paruppgiften. 

Jo-leken:

Elever:     Vad vill du göra nu?
Lärare:     Jag vill dansa. Vill ni dansa?
Elever:     JOO, vi vill dansa!

Nej-leken:

Lärare:     Vill ni dansa?
Elever:     NEJ, vi vill INTE dansa.
Lärare:     Vad vill ni göra då?
Elever:     Vi vill...

PARUPPGIFT

Till näst rör sig eleverna från ena sidan till andra sidan av salen i par. Rörelsesättet byter alltid i andra änden av salen. Eleverna frågar och föreslår i tur och ordning: Vad vill du göra? -Jag vill (hoppa)!   

I detta avsnitt skapar gruppen en egen dans, på svenska förstås! Alla elever deltar i gruppens gemensamma kreativa projekt. Dansen skapas utifrån de saker som eleverna gärna gör. Kanske tycker eleverna om rita, sjunga, spela, dansa, läsa – eller något helt annat! Hurdan är gruppens klassdans?

LÄNGS LINJERNA

Eleverna värmer upp genom att röra sig längs linjerna på salens golv i takt med musik. Genom att följa linjerna skapas möjligheter till spontana kroppsliga möten som stöder gemenskap och samverkan. När musiken tystnar presenterar läraren en ny aktivitet genom att påbörja dialogen: Tycker ni om att (måla)? -Joo, vi tycker om att (måla)! När musiken startar igen fortsätter eleverna rörelsen – den här gången genom att måla fantasifulla landskap. Läraren uppmuntrar eleverna till kreativa rörelselösningar och tolkningar med sin egen kroppsliga inlevelse. Hur kan man måla med olika kroppsdelar, exempelvis med huvudet eller foten? Genom att föra in rörelser i dialogen övar eleverna samtidigt på den kommande klassdansen.

KLASSDANSEN

Klassdansen är gruppens egen dans på svenska. Dansskapandet börjar med att hitta på ett namn och en rörelse till gruppen. När början av dansen blivit bekant ber läraren eleverna berätta vad de tycker om att göra – med kroppen eller på svenska. Rörelserna får språkliga former genom gemensam reflektion och de kopplas ihop till en dans: Hej! Vi är (gruppens namn) och vi tycker om att (dansa, måla, läsa…)!

När dansens alla element är samlade är det dags att öva hela dansen tillsammans. Eleverna kan uppträda med dansen inför läraren, en del av gruppen, en annan grupp – varför inte till hela skolan under en skolfest! Genom att filma uppträdandet får gruppen ett bestående minne av dansen.

I detta avsnitt flyttar aktiviteterna ut på skolgården. I små grupper uppmuntras eleverna till att utforska och lära känna sin näromgivning på ett nytt sätt. Naturen erbjuder riklig stimulans för både rörelse och språk. Meningsskapandet sker i ett samspel mellan språk, rörelse, material och omgivning. I grupparbetet växlar eleverna mellan att titta och lyssna, samt att bli sedda och hörda.

Först delas eleverna in i smågrupper. För att väcka barnens fantasi kan gruppindelningen ske enligt olika skogsdjur (hare, björn, ekorre). I smågrupper utforskar eleverna sedan omgivningen. Hur rör sig en hare, björn eller ekorre? Vilka skatter hittar de på gården?

När eleverna har plockat med sig sina skatter och återvänt till smågrupperna bekantar grupperna sig med skatterna: Vad har du? -Jag har (en sten, en kotte, en blomma, en kvist…)

      När alla har presenterat skatterna på svenska kan gruppen kroppsligt utforska deras former och rörelser. Gruppen provar tillsammans på de positioner och rörelser som eleverna hittar på. Läraren kan handleda processen genom att fråga Hur ser (en sten) ut? Hur rör sig (en sten)?

Övningen kan fortsättas genom att kombinera gruppens positioner och rörelser till en dans (Vi har (en sten), vi har (en blomma)…). Efter några övningsvarv visar smågrupperna sina danser till de övriga grupperna. Publiken kan engageras genom att påbörja uppträdandena med en publikfråga: Vad har ni? Avslutningsvis kan grupperna ta bilder av skatterna.

I detta avsnitt är temat insekternas värld. I insektinspirerade ”Följe John”-övningar utforskar elever olika rörelsesätt, riktningar och tempon i helgrupp och mindre grupper. Målet är att alla får föreslå rörelser och följa andras förslag. Övningarna uppmuntrar till att lyssna på kompisen och ta mod till sig för att tala. De inspirerar till att hitta på olika rörelselösningar, kombinera bekanta element och att lära sig något nytt!

FJÄRILSVÄRMEN

I den här övningen formar gruppen en flygande fjärilsvärm. Innan svärmen flyger i väg i salen provar fjärilarna sina vingar tillsammans i ringen. Fjärilarna flyger långsamt och snabbt, högt och lågt, framåt och bakåt. Den flygande svärmen byter riktning, hastighet och nivå utifrån elevernas förslag. Läraren kan uppmuntra eleverna till att påverka och reagera på svärmens rutt genom att fråga Hur ska vi flyga? Elevernas fantasi kan stimuleras med musik och färggranna ”vingar”, såsom skarfar.

MYROR PÅ LED

Eleverna – myrorna – ställer sig på led i smågrupper och rör sig i salen på olika sätt (gå, hoppa, rulla, krypa), samt i olika riktning (framåt, bakåt, till sidan). Eleverna turas om att leda gruppen. Läraren kan uppmuntra elever till att göra egna val med de bekanta fraserna Vad vill du göra nu? eller Vad ska vi göra nu? Kreativa rörelseidéer hittar sin språkliga form i samarbete med gruppen och läraren.  

Djurens berättelser är temat för detta avsnitt. Eleverna utforskar hur olika djur rör sig och skapar dansberättelser med djurtema i smågrupper. Danserna skapas som ett resultat av gemensamma förhandlingar, brainstorming av idéer, val och repetition. Vilka djur väljer grupperna och vad gör djuren?

DANSANDE DJUR

En ringlek med olika fantasifulla föreställningar från djurvärlden leder in eleverna i djurtemat. I leken provar eleverna på att röra sig som olika djur (gå som en björn, åla som en orm, smyga som en räv).

Övningen fortsätter sedan i par. Övningen kombinerar djurtemat med övningar från avsnittet ”Rörelse och kommunikation”. Läraren visar och förklarar paruppgiften med hjälp av bekanta fraser från ringleken: Vad gör du? -Jag (går som en björn). Under pararbetet väljer eleverna turvis ett djur och ett sätt att röra sig på, och rör sig sedan tillsammans genom salen. Läraren uppmuntrar eleverna till att göra egna val och hjälper dem att uttrycka sina idéer på svenska. Vilka djur dyker upp i salen under lekens gång?

EGNA DJURBERÄTTELSER 

I den här övningen skapar eleverna egna djurberättelser i smågrupper. Läraren kan inleda uppgiften med att visa ett exempel: Vi flyger, vi äter larver, vi säger kra kra. Vem är vi? I små grupper väljer eleverna ett djur och hittar tillsammans på vad djuret gör och säger. Dansen skapas genom att binda samman rörelserna. Läraren kan stödja den kreativa processen genom att fråga Vilket djur? Vad gör (hunden)? Läraren uppmuntrar eleverna till att använda olika uttrycksformer (rörelse, kroppsrytmer, ljud) och att framföra berättelsen på svenska genom att kombinera fraser de kan från förut. Eleverna blir ofta inspirerade att lära sig nya svenskspråkiga uttryck till berättelser som de hittat på själva.

När danserna är klara visar grupperna turvis upp sin djurberättelse. Åskådarna deltar i en gissningslek – vem gissar djuret rätt?

Uppgiften bygger på Anna-Lena Østerns material (1992, s. 51).

FÖRFATTARE

Kaisa Korpinen, doktorand, (Turun yliopisto, opettajankoulutuslaitos), gästforskare (Konstuniversitetet, CERADA)
Janna Westerlund, danslärare (Hurja Piruetti Västra-Nylands dansinstitut)
Päivi Nyman, klasslärare (Kiilan koulu)
Marja Komulainen, klasslärare (Kiilan koulu)
Sirpa Tarmi-Öhman, klasslärare (Kiilan koulu)
Emilia Törnblom, danslärare (Hurja Piruetti Länsi-Uudenmaan tanssiopisto)

MANUS

Kaisa Korpinen och Janna Westerlund

INSPELNING OCH REDIGERING

RiverPoint

KOMPOSITION

© Tero Kaunisvuo

PRODUKTION

Kaisa Korpinen / Dansa språk! -projektet / Turun yliopisto, opettajankoulutus ja ELLA-forskningsprojektet / Konstuniversitetet, CERADA

TACK

Elever och lärare som deltagit i projektet och inspelningarna
Kiilan koulu
Hurja Piruetti Västra-Nylands dansinstitut
ELLA-forskningsgruppen, särskilt Eeva Anttila, Sofia Jusslin och Niina Lilja
Heini-Marja Pakula

UNDERSTÖD

Svenska Kulturfonden
Svenska Litteratursällskapet i Finland
Konestiftelsen
Undervisnings- och kulturministeriet

© Kaisa Korpinen, Janna Westerlund, Päivi Nyman, Marja Komulainen, Sirpa Tarmi-Öhman & Emilia Törnblom.

Övningarna får användas och bearbetas för eget bruk. Uppgiftens ursprung bör nämnas i skolningar och publikationer.

HÄNVISA TILL MATERIALET

Korpinen, K., Westerlund, J., Nyman, P., Komulainen, M., Tarmi-Öhman, S. & Törnblom, E. (2022). Dansa språk! Ett undervisningsmaterial för tidig språkundervisning. https://sites.uniarts.fi/sv/web/ellaresearchproject/kieli%C3%A4-tanssien-

TA KONTAKT

Kaisa Korpinen (kaisa.m.korpinen@utu.fi)

REFERENSER

Østern, A.-L. (1992). Språkglädje och språklig medvetenhet. Uppleva, tala, tänka. Lekar och övningar för en- och flerspråkiga barn i åldern fem till åtta år. Studie- och undervisningsmaterial från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi n. 1, s. 51.