Konst- och kulturfostran är en viktig del av uppbyggnaden av en mångsidig världsbild och allmänbildning för barn och unga. Forskning visar entydigt att en högklassig och elevorienterad konst- och kulturfostran i hög grad stöder den sociala och akademiska utvecklingen, välbefinnandet och trivseln i skolan samt utvecklingen av färdigheter som behövs i framtiden. Konst- och kulturfostrans ställning i den grundläggande utbildningen har dock försämrats kraftigt under de senaste årtiondena. Det nuvarande skolsystemet ger inte tillräckligt med stöd för utvecklingen av dessa områden, vilket för sin del försämrar den jämlika tillgängligheten till konst- och kulturfostran. 

Observatoriet för konst- och kulturfostran i Finland föreslår att följande områden prioriteras i läroplans- och utvecklingsarbetet: 

• Konstämnenas ställning i den grundläggande utbildningen måste stärkas med beaktande av konstarternas mångsidiga spektrum. 

• Möjligheten att delta i konst- och kulturupplevelser måste förbättras i skolmiljön och samarbetet mellan olika läroanstalter, hobbyverksamheten och den grundläggande utbildningen bör utvecklas. 

Konst- och kulturfostrans ställning har försämrats 

Konst- och kulturfostran i grundskolan kan i sin nuvarande form inte jämna ut barnens och ungdomarnas ojämlika delaktighet i konst- och kulturfostran. Ojämlikheten beror i synnerhet på att deltagandet i konst- och kulturverksamhet lärs ut i familjerna. På så sätt hopar sig möjligheten att utöva en hobby och senare studera konst hos de barn och unga vars hem stöder kulturell delaktighet. Samtidigt förverkligas inte möjligheten att komma i beröring med konst och kultur för en stor del av barnen och ungdomarna, vilket leder till allvarlig ojämlikhet i vårt samhälle. (Anttila 2021; Ilmola-Sheppard et al. 2021; Ursin 2016; Heikkilä 2020). 

I framtidens skola måste den undervisning i konstämnen som når alla elever utökas. Konst- och färdighetsämnenas ställning i skolan har försämrats betydligt i och med reformerna och förändringarna i resursstrukturerna under årtiondenas lopp (Hyvönen 2006; Juntunen & Anttila 2019). Undervisningen i konstämnen är mindre än i andra obligatoriska läroämnen i grundskolan. Konstämnen bör kunna studeras jämlikt i varje årskurs inom den grundläggande utbildningen, och till exempel i årskurserna 8 och 9 får konstämnena inte försättas i konkurrensställning som en del av utbudet av valfria ämnen. Nedskärningarna av konstämnen i klasslärarutbildningarna, den svaga ämneskompetensen hos lärare och det ökade antalet obehöriga lärare leder till stora variationer i inlärningsresultaten (se t.ex. Suomi 2019; Laitinen, Hilmola & Juntunen 2011). Enhetsskolan skulle erbjuda en naturlig möjlighet att stegvis övergå till ämneslärarpraxis. Ämnesläraren i konstämnen kunde börja undervisningen i de lägre klasserna och fortsätta till årskurs 9 och mellanstadiet. Dessutom bör konst- och färdighetsämnenas ställning stärkas genom att utveckla gymnasiediplomet som en del av gymnasieutbildningen och studentexamen (Ylirisku, Härkönen & Vepsä 2022). 

Betydelsen av konst- och kulturfostran i skolan 

En högklassig konstfostran stöder den sociala och akademiska utvecklingen samt elevens identitetsuppbyggnad, delaktighet och välbefinnande. Oron för utslagning och illamående bland unga är en allvarlig utmaning för utbildningen. 

Att identifiera, synliggöra och dela med sig av sina olika egna styrkor är kännetecknande för konstämnena och stärker välbefinnandet. Konstens inverkan på välbefinnandet bör beaktas som en del av de ungas ork och utveckling. Dessutom stöder studierna i konstämnen inlärningsfärdigheterna och ger betydelsefulla erfarenheter. Då man forskat i konstens hälsoeffekter har det visat sig att kreativt uttryck främjar välbefinnandet och trivseln i skolan. Genom att främja kreativt uttryck stöder man också elevernas förmåga att ta ansvar för sitt lärande. Dessutom utgör kreativt tänkande och idéutveckling i samarbete med andra en kunskapsbas för alla utbildningsområden och framtidens yrken. (se t.ex. Fancourt & Finn 2019; Knell 2015; Pulkkinen 2015; Fiske 1999.) 

Övergripande läroplansstrategi 

De nuvarande grunderna för läroplanen betonar på ett förtjänstfullt sätt de demokratiska värderingar (delaktighet, jämställdhet, mångfald och ett hållbart samhälle) som skapar grunden för den finländska kulturen och det finländska samhället. En förutsättning för att de ska kunna förverkligas är att läroplansideologin genomförs i skolornas verksamhet och inom ramar som möjliggör ett tematiskt och holistiskt lärande. Konstämnenas allt tydligare integrering i de övergripande målen i läroplanen ska i första hand uppfattas som en strukturell fråga om betoningen av undervisningen. En högklassig konstfostran är dock framför allt en väsentlig del av en mångsidig världsbild och allmänbildning, som varje elev måste garanteras jämlika möjligheter att uppnå (se t.ex. Hiltunen, Ruokonen & Tervaniemi 2022). 

Konstfostran i grundskolan ska också erbjuda en personlig upplevelse av de konstformer som inte hör till undervisningsämnena. I skolorna bekantar man sig endast sporadiskt med till exempel performativa konstarter, även om de utgör en del av allmänbildningen och skulle ge eleverna möjlighet att utvecklas och uttrycka sig. 

Det är viktigt att trygga kontinuiteten i konstfostran från småbarnspedagogiken till yrkesutbildningen, och att värna om ett livslångt förhållande till konst och kultur. Eleven deltar samtidigt i olika utbildningsformer och hobbyer. Elevorienterad konstfostran spelar en viktig roll för utvecklingen av centrala färdigheter, till exempel kreativt tänkande, förmåga att lösa problem, resiliens i svåra eller olösta situationer och mångsidigt självuttryck. Genom att stärka samarbetet mellan konst- och kulturläroanstalterna och olika utbildningsstadier, småbarnspedagogiken, ungdomsväsendet samt social- och hälsovårdstjänsterna, förbättras barnens och ungdomarnas välbefinnande och nya studievägar byggs upp. Utbildningssystemet borde i högre grad än i nuläget erkänna elevens samtidiga deltagande i flera utbildningsformer, såsom undervisningen i grundskolan, medborgarinstituten och de läroanstalter som tillhandahåller konstnärlig grundutbildning och utveckla synergieffekterna och nyttan mellan dem som en del av en holistisk och elevorienterad läroplan. 

Planer för kulturfostran enligt åldersnivå bör fogas till grunderna för läroplanen 

Alla kommuner ansvarar för att ordna kulturverksamhet vars innehåll och genomförande bestäms av kommunen. Därför finns det för närvarande enorma kvalitetsskillnader i planerna för kulturfostran och i genomförandet av dem. Genomförandet av en jämlik kulturfostran kräver riksomfattande kriterier och förpliktande verkan. Konst- och kulturverksamhet som ordnas som en del av skolan främjar de kreativa färdigheterna, kulturkompetensen och inlärningsförmågan hos barn och unga. Via planen för kulturfostran får eleverna bekanta sig med lokal kultur, konstinstitutioner och olika konstarter. De är en central faktor för barns och ungas jämlika delaktighet. Planerna för kulturfostran bör vara en obligatorisk del av läroplanerna för att säkerställa att alla finländska barn och unga har tillgång till konst- och kulturinnehåll. 

Källor 

Af Ursin, P. (2016). Explaining cultural participation in childhood: Applying the theory of planned behavior to German and Finnish primary school children. Annales Universitatis Turkuensis B 42. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-29-6623-3. 

Anttila, E. (2021). Tasa-arvo peruskoulun taidekasvatuksessa : Avaimia kestäviin ratkaisuihin. Finnish Journal of Music Education, 24(2), 104-126. https://taju.uniarts.fi/handle/10024/7426?show=full. Läst 13.1.2023. 

Fancourt, D. & Finn, S. (2019). What is the evidence on the role of the arts in improving health and well- being? A scoping review. Health Evidence Network synthesis report 67. World Health Organization, Regional office for Europe. file:///C:/Users/ean11531/Downloads/9789289054553-eng.pdf. Läst 13.1.2023. 

Fiske, E. B. (1999). Champions of change: The impact of the arts on learning. The arts education partnership & The president’s committee on the arts and the humanities. United States of America. https://artsedge.kennedy-center.org/champions/pdfs/ChampsReport.pdf. Läst 13.1.2023. 

Heikkilä, R. (2021). The slippery slope of cultural non-participation: orientations of participation among the potentially passive. European Journal of Cultural Studies 24(1): 202–219. https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1367549420902802 

Hiltunen, M., Ruokonen, I., & Tervaniemi, M. (2022). Tiedostava taidekasvatus. Kasvatus, 53(2), 113–117. https://journal.fi/kasvatus/article/view/115848 

Hyvönen, L. 2006. Musiikki – kasvatuksen hukattu mahdollisuus? I verket R. Jakku- Sihvonen (red.) Taide- ja taitoaineiden opetuksen merkityksiä. Helsingfors: Teaterhögskolans publikationsserie 39, 46–59. 

Ilmola-Sheppard, L., Rautiainen, P., Westerlund, H., Lehikoinen, K., Karttunen, S., Juntunen, M-L., Anttila, E. 2021. ArtsEqual: Tasa-arvo taiteen ja taidekasvatuksen palveluiden suuntana. Konstuniversitetet. https://taju.uniarts.fi/handle/10024/7424. Läst 13.1.2023. 

Juntunen, M-L & Anttila, E. (2019). Taidekasvatus: peruskoulun sokea piste. Kasvatus 50 (4), 356–363. https://taju.uniarts.fi/bitstream/handle/10024/7504/Juntunen_&_Anttila_Taidekasvatus_Peruskoulun_sok ea_piste_Final_draft.pdf?sequence=1 

Knell, J. (2015). Enriching Britain: Culture, creativity and growth. The 2015 report of the Warwick Commission on the future of cultural value. Coventry, UK: University of Warwick. https://warwick.ac.uk/research/warwickcommission/futureculture/finalreport/warwick_commission_repor t_2015.pdf. Läst 13.1.2023. 

Laitinen, S., Hilmola, A. & Juntunen, M-L. 2011. Perusopetuksen musiikin, kuvataiteen ja käsityön oppimistulosten arviointi 9. vuosiluokalla. Koulutuksen seurantaraportit 2011:1. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. 

Pulkkinen, L. 2015. Innostava koulupäivä: Ehdotus joustavan koulupäivän rakenteen vakiinnuttamiseksi. Helsingfors: Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och redogörelser 2015:6. http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/75195/tr06.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13.1.2023. 

Suomi, H. 2019. Pätevä musiikin opettamiseen? Luokanopettajaksi valmistuvan musiikillinen kompetenssi perusopetuksen opetussuunnitelman perusteiden toteuttamisen näkökulmasta. JYU Dissertations 83. Jyväskylä universitet. https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/63739. Läst 13.1.2023. 

Ylirisku, H., Härkönen, E., & Vepsä, J. (Eds.) (2022). Arvioinnin äärellä: Lukion kuvataiteen arviointia ja lukiodiplomia kehittämässä KAARO-hankkeessa. Aalto-universitetet. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-64-0751-7 

Visionsarbeten inom olika konstområden 

Rosavaara, K. (red.) 2022. Kuvataidekoulutuksen ja -kasvatuksen visio 2030 https://urn.fi/URN:ISBN:978- 952-353-436-0 

Metsälä, S; Anttila, E; Kauppila, H; Kleimola, P; Koskinen; Koskiniemi, M; Köngäs, K; Leinikki, S; Lehmus, J; Punkki-Heikkinen, R; Päivikkö, U; Saarela, S; Tucker, A; Valta, A.; von Numers-Ekman, K; Valkeapää, J.; Ylikorva, M.; Linjama, E.; Paappanen, P. (2022). 

Esittävien taiteiden kasvatuksen ja koulutuksen visio 2030. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-353-063-8 

Musiikkikoulutuksen visio 

2030. https://www.musiikkikoulutuksenvisio.fi/uploads/1/2/4/6/124660096/visiojulkaisu.pdf 

Taidekasvatuksen ja -koulutuksen kansalliset visiot https://www.uniarts.fi/projektit/taidekasvatuksen-ja-koulutuksen-kansalliset-visiot-2030/