Kommunalvalskampanj 2021 - Taideobservatorio
Konsten gynnar delaktighet
Konstverksamheten erbjuder en plats för möten mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Konst- och kulturprojekten tillhandahåller ett fält i synnerhet för upplevelser och experiment som möjliggör mångsidig växelverkan med olika grupper och lärande av varandra. Att till exempel erbjuda människor med olika bakgrund att delta i konstprojekt är ett konkret sätt att främja interkulturell dialog. Med dialogens hjälp kan man ifrågasätta och undanröja fördomar och antaganden samt föra människor närmare varandra.
Deltagande i konstnärlig verksamhet kan utveckla sociala relationer, minska ensamheten och öka känslan av samhörighet. Forskning visar att konst och konstnärlig verksamhet leder till ökat aktörskap och ökad identifiering av de egna färdigheterna. Dessa faktorer är viktiga bland annat för att förebygga utslagning. Att investera i en jämlik tillgänglighet till konst- och kulturupplevelser är en satsning på tillgodoseende av de kulturella rättigheterna och på humanitet, samt ett tecken på att vi respekterar varandra.
Kulturella behov är grundläggande behov för varje människa. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, flera människorättskonventioner som är bindande för Finland och Finlands grundlag tryggar vars och ens rätt att delta i konst och kultur, att med hjälp av konsten och kulturen utveckla sig själv och sitt samhälle samt möjligheten att uttrycka sig fritt. Detta gäller människor på lika villkor i alla kommuner, i alla åldersgrupper och med alla bakgrunder. För att trygga dessa rättigheter bör kommunerna bedriva en aktiv kulturpolitik, bland annat med hjälp av planer för kulturfostran och kulturell välfärd.
Källor:
ArtsEqual. (2017). Ratkaisukortit. Taideyliopisto.
Suomen Kulttuuriperintökasvatuksen seura ry & Suomen lastenkulttuurikeskusten liitto. (Päiväämätön). Kulttuurikasvatussuunnitelma. Verkkosivu. (Luettu 29.4.2021.)
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. (18.12.2020). Kulttuuri hyvinvointikertomuksessa. Verkkosivu. (Luettu 29.4.2021.)
Konsten gynnar framtiden
I ett civiliserat samhälle har konsten ett värde i sig själv och som en del av nationens gemensamma kulturarv. Konsten har under alla tider engagerat människor att uppleva. Många slags konstupplevelser som är kopplade till överraskningar, njutning, glädje, raseri och ett stort spektrum av andra känslor utmanar till att se annorlunda på saker, stimulerar till kreativa tankar, uppmuntrar till dialog och ger styrka för livet.
Av konsthobbyer får man glädje samt upplevelser av framgång och inlärning i takt med att de färdigheter som övas in utvecklas. Till exempel kan en musik-, teater- och bildkonsthobby fortsätta från barndomen och ungdomen och bli till en resurs i vuxen ålder – till och med så att hobbyn blir ens yrke. Konsthobbyerna utvecklar mångsidigt de färdigheter som behövs i livet.
För att återhämta sig från coronakrisen behövs beslutsamhet och förmåga att klara sig. Resiliens, det vill säga människans förmåga att återhämta sig från motgångar, anpassa sig till förändringar och därefter fortsätta sitt liv, är en väsentlig del av att klara sig. Resiliensen kan stärkas genom att man deltar i konsten, för i den konstnärliga verksamheten kan man genom att pröva olika tillvägagångssätt och lösningsalternativ stöda individen mot ett mer flexibelt tänkande och kreativa lösningar. När man ökar resiliensen med hjälp av konst är det centrala att skapa en relation till konsten. För att bygga upp denna behövs konst- och kulturverksamhet av hög kvalitet som dessutom är pedagogiskt högklassig.
Miljöfrågor och hur man kan påverka dem är viktigt med tanke på en hållbar framtid. Tjänster har i allmänhet ett mindre koldioxidavtryck än varor. Undersökningar visar att möjligheten att fördjupa sig i psykiskt och fysiskt utmanande aktiviteter ger människor mer lycka än att konsumera materia. På så sätt kan nyckeln till en mer hållbar framtid finnas i konsten och kulturen. Genom konsten kan man konkretisera miljökommunikationen och aktivera människor att delta i miljövänlig verksamhet. Klimatförändringen och övergången till en grön ekonomi ökar ytterligare de kreativa branschernas betydelse som drivkraft för ekonomin och konstens betydelse som en samhällsförändrande kraft i kommunerna.
Konsten gynnar kommunen
Kommunerna är betydande aktörer som möjliggör kulturlivet och producerar kulturtjänster och som årligen stöder kulturen och konsten med en större summa än staten. Oberoende av kommunens storlek har det lokala kulturlivet betydelse för invånarnas sociala välbefinnande. Ett dynamiskt kulturliv stärker också kommunens dragnings- och kvarhållningskraft, eftersom ett mångsidigt utbud av konst och kultur samt möjligheter att delta lockar unga vuxna och familjer, högskoleutbildade och företag till kommunen. Möjligheten att delta i kultur och konst som upplevare och även som upphovsman ger de bästa välfärdseffekterna och stärker bland annat den sociala sammanhållningen.
Kulturen ger kommunlivet mer meningsfullt innehåll, sysselsättning och inkomster. Kulturens andel av kommunens utgifter är ofta liten, men kulturen kan skapa en positiv multiplikatoreffekt på kommunens totala ekonomi bland annat genom de direkta och indirekta sysselsättningseffekterna och exempelvis kulturturism. Ett mångsidigt och synligt kulturutbud i stadsbilden samt den goda andan, stämningen och det överraskningsmoment som kulturverksamheten ger upphov till lockar olika slags människor att bekanta sig med kommunen och ständigt komma tillbaka.
ArtsEqual-forskarna föreslår att Finlands största kulturcentrum kunde vara grundskolan, där mångsidig konst- och kulturfostran av hög kvalitet är jämlikt tillgänglig för alla elever. Exempelvis konst- och kulturhobbyer i anslutning till skoldagen enligt Finlandsmodellen kan öka skolgångens meningsfullhet genom att erbjuda en möjlighet till aktiv verksamhet, självuttryck och påverkan på den egna miljön. På så sätt kan också gemenskapen och trivseln i skolan förbättras. Forskarna föreslår också en modell för uppsökande kulturarbete för att stärka barns och ungas kulturella delaktighet och förebygga marginalisering.
Konsten gynnar människor i alla åldrar
Konst och kultur ger människorna mer kraft och resurser även för andra delområden i livet. Rätten att delta i konst och kultur, att uttrycka sig själv och att utveckla sig själv är grundläggande rättigheter för var och en. De tryggas i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, i Finlands grundlag och i många internationella fördrag som också är förpliktande för Finland. Att fördela resurser till konst och kultur är en investering i människor både med tanke på livets meningsfullhet och på den kommunala ekonomin. Kultur- och konstverksamheten främjar välbefinnandet och möjliggör därmed bland annat kostnadsbesparingar inom social- och hälsovården.
Ur den övergripande välfärdens perspektiv uppfattas välfärden som en kombination av levnadsstandard, livskvalitet och lycka, och som omfattar bland annat vänskapsförhållanden, självförverkligande och betydelsefulla upplevelser samt en meningsfull fritidsverksamhet. Möjligheterna till välfärd grundar sig i första hand på att avskaffa ojämlikhet och sträva efter likabehandling både inom konsttjänsterna och mer allmänt i samhället. Rättvisa är en central del av allas verkliga handlingsmöjligheter och valfrihet. Dessutom ska uppnåendet av välfärd förstås också med tanke på människornas handlingsberedskap. Med handlingsberedskap avses här människans verkliga möjligheter att vara sig själv och agera på det sätt hen väljer för att uppnå sitt välbefinnande. Välfärden grundar sig på allas frihet att välja hur man ska agera eller låta bli att agera i sitt eget liv. Människor har dock inte likvärdig förmåga eller kraft att göra medvetna val med avseende på välbefinnandet i fråga om deltagande i konst och kultur. Kan kulturrecept och service- och kundhandledning med låg tröskel i kommunerna fungera som metoder för att minska ojämlikheten i fråga om att hitta meningsfulla konst- och kulturtjänster för alla?
Konst och kultur kan också vara redskap inom hälso- och sjukvården. Enligt Världshälsoorganisationens rapport kan man med konsten påverka till exempel hälsans sociala faktorer, främja barns utveckling, bidra till hälsofrämjande beteende, förebygga sjukdomar och stöda omsorgsarbetet. Det är också möjligt att stöda personer som lever med neurologiska störningar och rehabiliteringsklienter inom mentalvården med hjälp av konst. FN har varnat för en global psykisk hälsokris som en följd av covid-19-pandemin, så just nu är det viktigt för välfärdssamhället att se konstens möjligheter som en konkret stödåtgärd som samhället tillhandahåller.
Deltagande i konst- och kulturverksamhet är en kanal för livslångt lärande. Inkluderande konst- och kulturverksamhet ska ändå inte bara vara ett läkemedel mot åldrande eller ensamhet, och tillhandahållande av konsthobbyer senare i livet innebär inte att människor aktiveras för att säkerställa en mindre omsorgsbörda. Med hjälp av konsthobbyer kan man erbjuda en möjlighet att uppnå meningsfulla upplevelser som hjälper människor att rikta sina resurser dit de önskar. Konstens hälsofrämjande effekter uppnås visserligen vid sidan av verksamheten, men de är sekundära eftersom den viktigaste effekten och nyttan av konst- och kulturhobbyverksamhet är betydelsefulla upplevelser, en känsla av meningsfullhet samt möjligheten att växa som människa och skapa sig nya identiteter.
Konsten gynnar barn och unga
I Finlandsmodellen är huvudmålet att öka välbefinnandet bland barn och unga genom att göra det möjligt för alla barn och unga att ha en trevlig och avgiftsfri hobby i samband med skoldagen. Hobbyutbudet grundar sig på barnens och de ungas egna önskemål, som har kartlagts bland annat genom en enkät bland skolelever. Verksamheten ordnas med hjälp av koordinering av redan befintlig god praxis och goda verksamhetssätt, samt samarbete mellan skolan och hobbyaktörerna. De första hobbyerna som modellen möjliggjorde genomfördes våren 2021 när modellen pilottestades i 117 kommuner. På våren var det möjligt för kommunerna att ansöka om bidrag för hobbyverksamhet för hösten 2021. Målet är att förankra Finlandsmodellen som ett permanent verksamhetssätt med hjälp av de statsunderstöd som årligen söks till kommunerna. Med hjälp av modellen förbättras barns och ungas jämlika möjligheter till fritidssysselsättningar på ett meningsfullt och barninriktat sätt och med satsningar på verksamhetens pedagogiska kvalitet.
En starkare personlig relation till kultur och konst och ökat kulturellt kapital har för alla åldrar ett samband med social delaktighet, välbefinnande samt meningsfullhet i livet. Det kulturella kapital som utvecklas bland annat genom den kulturella interaktionen som man får från miljön påverkar barnets inlärningsresultat, akademiska förmåga och utbildningsval. På så sätt kan effekterna av att barn och unga bekantar sig med konsthobbyverksamhet vara betydande ur såväl individens som samhällets synvinkel även på lång sikt. För att de goda effekterna av konstfostran ska nå en ännu större grupp människor måste tillgången till konstverksamhet utvecklas så den blir allt bättre. Strukturerna och genomförandesätten får inte utesluta någon från verksamheten. Om hobbyn inleds på ett högklassigt sätt och inspirerar till att delta, kan man trivas med den i årtionden och tillsammans med vänner man fått via hobbyn lära sig nytt och glädjas.
Källor:
Opetus- ja kulttuuriministeriö. Suomen malli. (Luettu 29.4.2021)
Opetus- ja kulttuuriministeriö. (4.2.2021) Saarikko: Harrastamisen Suomen mallin seuraava vaihe liikkeelle. (Luettu 29.4.2021)
Suomen taide- ja kulttuurikasvatuksen observatorio. (12.6.2020) Lasten ja nuorten harrastusmahdollisuuksia edistävä Suomen malli toteutuu! (Luettu 29.4.2021)