Tanssivien lasten jalkoja kivillä

Unescos ram för kultur- och konstutbildning

 

 

 

 

 

 

 

Anmärkning: Det slutliga utkastet till Unescos ram för kultur- och konstutbildning integrerar de kommentarer som lämnats av Unescos medlemsstater och associerade medlemmar om utkastet till en ram för kultur- och konstutbildning under den andra samrådsrundan, som ägde rum från den 18 december 2023 till den 10 januari 2024. I samband med detta, och för att bibehålla den reviderade textens flyt, tydlighet och samstämmighet, har sekretariatet gjort de språkliga justeringar som krävs.

 

Inledning

  1. Vi, kultur- och utbildningsministrarna, har samlats den 13-15 februari 2024 i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten, för Unescos världskonferens om kultur och konstutbildning och vi tackar Unescos generaldirektör för att ha sammankallat denna viktiga och angelägna konferens och Förenade Arabemiraten för att ha stått värd för den.
  2. Vi påminner om ingressen till Unescos konstitution som bekräftar att en bred spridning av kultur och utbildning av mänskligheten för rättvisa, frihet och fred är oumbärliga för mänsklighetens värdighet, och artikel I som föreskriver att organisationen ska ”ge nya impulser till folkbildning och spridning av kultur: genom att samarbeta med medlemmarna, på deras begäran, i utvecklingen av utbildningsaktiviteter. Detta ska ske genom att inleda samarbete mellan nationerna för att främja idealet om lika utbildningsmöjligheter utan hänsyn till ras, kön eller andra skillnader, ekonomiska eller sociala, genom att föreslå utbildningsmetoder som är bäst lämpade för att förbereda världens barn för frihetens ansvar.” Vi erinrar också om artikel 27 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, där det slås fast att ”var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.”.
  3. Vi noterar att det i ett sammanhang med ökande ojämlikhet, väpnade konflikter, desinformation, felaktig information, hatpropaganda, rasism, främlingsfientlighet och andra former av diskriminering som underblåser sociala klyftor och hindrar hållbar utveckling är nödvändigt att stärka insatserna för att tänka nytt och forma en fredlig, rättvis och hållbar framtid för alla.
  4. Vi inser att utbildningssystemen måste stärkas och omvandlas genom att man vidtar avgörande åtgärder för att ompröva utbildningens syfte, innehåll och tillhandahållande för att främja rättvisa och inkludering, kvalitet och relevans, vilket återspeglas i FN:s program, såsom Utbildning 2030: Incheondeklarationen och handlingsramen för genomförandet av mål 4 för hållbar utveckling och toppmötet Transforming Education (2022). Vi åtar oss att vidta åtgärder för att säkerställa att utbildningen tillgodoser alla elevers behov i olika sammanhang och ger dem de kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och beteenden som behövs för att ” främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling”, enligt delmål 4.7.
  5. Vi inser också att kultur och konst är en integrerad del av den holistiska och inkluderande utvecklingen, motståndskraften och det övergripande välbefinnandet hos individer och samhällen. Kultur är kärnan i det som gör oss till människor och utgör grunden för våra värderingar, val och relationer med varandra och med naturen, och ger oss kritiskt tänkande, en känsla av identitet och förmågan att respektera och bejaka våra olikheter. Vi inser vidare att kultur och konst spelar en avgörande roll för att främja människans fantasi, kreativitet och självuttryck, vilket främjar utforskande, nyfikenhet och utökar möjligheterna till skapande, samtidigt som det öppnar upp sociala och ekonomiska framtidsutsikter för alla elever, särskilt inom de kulturella och kreativa näringarna.
  6. Vi åtar oss att ta tillvara på kulturens och utbildningens unika resurser för att arbeta i större synergi för att främja ömsesidigt fördelaktiga utvecklingsresultat, vilket bekräftas i Mondiacult-deklarationen 2022. Vi betonar det kritiska behovet av att göra det möjligt för alla elever att fullt ut dra nytta av kulturens och utbildningens möjligheter genom inkluderande tillgång till utbildning av god kvalitet, respekt för och engagemang i människors och kulturers mångfald som en positiv och omdanande kraft och genom att utvidga hållbara livsstilar.
  7. Vi välkomnar de åtaganden som det internationella samfundet har gjort för kultur och konstutbildning, särskilt i Unescos relevanta internationella konventioner, rekommendationer, deklarationer och initiativ på utbildnings- och kulturområdet,1 samt de två världskonferenserna om konstutbildning i Lissabon 2006 och Seoul 2010, vars respektive slutdokument, Road Map for Arts Education och Seoulagendan: Målen för utveckling av konstutbildning, har lagt grunden för att ta itu med utmaningar och formulera delade och föränderliga uppfattningar om kultur och utbildning och främja en övergripande strategi för den offentliga politiken.
  8. Vi stöder Unescos ram för kulturell och konstnärlig utbildning, som bygger på en humanistisk och stärkande vision av kultur och utbildning och vi anförtror åt Unesco, i egenskap av FN:s fackorgan för utbildning och kultur, att stödja medlemsstaternas och de associerade medlemmarnas genomförande av ramen, särskilt genom att tillhandahålla operativ vägledning i förekommande fall, bedriva påverkansarbete och underlätta politisk dialog, kunskapsutbyte och fastställande av standarder i förekommande fall, sammankalla globala, regionala och nationella intressenter samt intressenter i det civila samhället för genomförandet av ramen och övervaka framstegen mot de strategiska målen.

Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten, den 15 februari 2024

 

1 Bland annat inom kulturområdet Unescos allmänna förklaring om kulturell mångfald (2001), Rekommendationen om konstnärens ställning (1980), Rekommendationen om skydd och främjande av museer och samlingar, deras mångfald och deras roll i samhället (2015), Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt (1954) och dess två protokoll (1954 och 1999), Konventionen om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig import, export och överföring av äganderätten till kulturegendom (1970), Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv (1972), Konventionen om skydd för undervattenskulturarvet (2001), Konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet (2003) och Konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av

kulturyttringar (2005). IPå utbildningsområdet, Dakar-ramen för åtgärder, Utbildning för alla: Att uppfylla våra kollektiva åtaganden

(2000), Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling (2015), särskilt

Mål 4 för hållbar utveckling, Utbildning 2030: Incheonförklaringen och handlingsramen för genomförandet av mål 4 för hållbar utveckling (2015), initiativet Futures of Education (2021), toppmötet Transforming Education (2022) och Rekommendationen om utbildning för fred och mänskliga rättigheter, internationell förståelse, samarbete, grundläggande friheter, globalt medborgarskap och hållbar utveckling (2023).

Inledning

  1. Utvecklingen, såsom den digitala omvandlingen och den aldrig tidigare skådade mänskliga rörligheten, liksom utmaningar i form av ihållande fattigdom, hälsofrågor och andra välfärdsfrågor, ökande ojämlikhet, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, naturkatastrofer och väpnade konflikter, som förvärras av de bestående effekterna av covid-19-pandemin, har aktualiserat nya realiteter för utbildnings- och kultursektorerna. De har krävt att man återinvesterar i kulturell kapacitet och omprövar utbildningen för att förbereda studerande i alla åldrar med de livslånga kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och beteenden som krävs för att upprätthålla mänsklig värdighet, främja mänskliga rättigheter, fostra socialt och miljömässigt ansvar och forma en hälsosam, hållbar, inkluderande, rättvis och fredlig framtid.
  2. Med utgångspunkt i mångfalden av kulturella uttryck berikar och vitaliserar kulturen och konsten utbildningen genom att erbjuda olika elever, inklusive elever i utsatta situationer, medel för att uttrycka sin mänsklighet och få tillgång till en mångfald av uttrycksformer, sätt att tänka, veta, vara och göra, liksom historia och språk hos folk och samhällen, vilket ger mening åt deras tolkning av världen, stärker deras självförtroende och motivation och därmed bidrar till förbättrat lärande. Kultur och konst möjliggör, utvidgar och upprätthåller utrymmen och grupper som främjar utbildning. Dessutom kan lärande i, genom och med kultur och konst utveckla ett brett spektrum av kognitiva, sociala, emotionella och beteendemässiga färdigheter, stärka holistiskt lärande och känslighet för den naturliga miljön samt främja interkulturell dialog, samarbete och förståelse, vilket är avgörande för att på ett hållbart sätt hantera globala utmaningar och omvandlingsprocesser. Det är därför de är avgörande för en omfattande inlärningsprocess som är anpassad till de krav som världen ställer i dag och i framtiden.
  3. Mot denna bakgrund beslutade Unescos medlemsstater i mars 2021 att utarbeta en ram för kultur- och konstutbildning för att främja ökad tillgång till och inkludering i utbildning och kultur, bilda en bredare förståelse av kultur- och konstutbildning i formella, icke-formella och informella miljöer, säkerställa effektiv integration av kultur- och konstutbildning i relevanta lagar, strategier, läroplaner och program på kultur- och utbildningsområdet, bredda samarbetet mellan offentliga politikområden, discipliner och utbildningsmiljöer, samt stödja kultur- och konstutbildningens roll i hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
  4. Utvecklingen av Unescos ram för kultur- och konstutbildning omfattade ett inkluderande och deltagande samråd som engagerade ett brett spektrum av intressenter.
  5. I denna ram definieras kultur som ”den uppsättning andliga, materiella, intellektuella och känslomässiga särdrag som kännetecknar ett samhälle eller en social grupp, [som] inte bara omfattar konst och litteratur utan även levnadssätt, människans grundläggande rättigheter, värdesystem, traditioner och trosuppfattningar”, i enlighet med Unescos Mondiacult-deklarationer från 1982 och 2022. Kultur kan överföras, uttryckas och upplevas över tid och rum genom bland annat ord (litteratur, muntliga traditioner, språk), ljud (musik, radio, medier), bilder (bildkonst, medier), rörelse (dans, teater), monument och föremål (arkitektur, design, hantverk), digitala medier av alla slag och traditionell kunskap (lokala kunskapssystem och kunskapssystem hos ursprungsbefolkningar, levande kulturarv och kulturyttringar). Utbildning definieras som en ”omistlig mänsklig rättighet. Det är en livslång och samhällsomfattande process genom vilken var och en lär sig och utvecklar hela sin personlighet, känsla av värdighet, talanger och mentala och fysiska förmågor till sin fulla potential, inom och till förmån för lokala, nationella, regionala och globala samhällen och ekosystem”, enligt vad som antogs i Unescos rekommendation om utbildning för fred och mänskliga rättigheter, internationell förståelse, samarbete, grundläggande friheter, världsmedborgarskap och hållbar utveckling (2023).
  6. Kulturell och konstnärlig utbildning omfattar undervisning och lärande om, med och genom konst och kultur, liksom alla former av kulturella och konstnärliga uttryck. ”Kulturell och konstnärlig utbildning” innebär att kultur, inklusive konst, betraktas som ett pedagogiskt verktyg, ett tillvägagångssätt och ett område för studier, forskning och praktik.

I. Vägledande principer

 

7. Kulturell och konstnärlig utbildning bör vara holistisk, transformativ och effektfull och vägledas av följande principer:

  1. Se till att kultur- och konstutbildning är en gemensam mänsklig nyttighet som bör vara tillgänglig för alla och som främjar välbefinnande för individer och samhällen som helhet. Detta erkännande kräver vidare att dess roll stärks inom politiken, utbildningssystemen och samhället i stort, samt att det kollektiva engagemanget och de offentliga investeringarna ökar.
  2. Garantera att kultur- och konstutbildning grundas på mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, såsom de definieras i internationella instrument för mänskliga rättigheter, främst FN-stadgan, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, de internationella konventionerna om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och om medborgerliga och politiska rättigheter samt andra internationella konventioner och fördrag om mänskliga rättigheter, vilka utgör förutsättningar för en inkluderande och hållbar utveckling av individer, samhällen och gemenskaper.
  3. Integrera jämställdhet mellan könen i alla aspekter av planering, utformning och genomförande av politiken, samt motverka könsdiskriminering och fördomar, skadligt innehåll och våld i alla utbildningsmiljöer, liksom erfarenheter och metoder som rör kultur och konstutbildning.
  4. Erkänna kulturell mångfald som ett utmärkande drag och mänsklighetens gemensamma arv som utökar individers och samhällens valmöjligheter, kapacitet och främjar deras värderingar, och som bör skyddas och främjas genom att främja ömsesidig förståelse, rättvis tillgång till olika kulturella uttryck och språklig mångfald i alla fysiska, virtuella och blandade utbildningsmiljöer.
  5. Säkerställa inkludering, icke-diskriminering och respekt för mångfald i och genom utbildning på alla nivåer och i alla former, som tar upp och motverkar mobbning, stereotyper, alla former av diskriminerande och hatiska fördomar och handlingar som uppmuntrar till diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, fientlighet eller våld.
  6. Möjliggöra medskapande, med utgångspunkt i mångfalden av erfarenheter och metoder inom kultur- och konstutbildning och ett aktivt och meningsfullt deltagande av alla aktörer och förmånstagare, till exempel elever, särskilt ungdomar, lärare, yrkesverksamma och utövare inom kulturområdet, samhällen och andra berörda intressenter i utformningen, genomförandet och utvärderingen av kultur- och konstutbildning i formella, icke-formella och informella miljöer.
  7. Främja livslångt och livslångt lärande i en mångfald av miljöer, inbegripet fysiska utrymmen, till exempel klassrum, samhällsutrymmen, arbetsplatser, kulturella och naturliga utrymmen, och virtuella utrymmen, till exempel digitala plattformar eller blandade utrymmen som kombinerar både fysiska och digitala element.

II. Mål

 

8. Unescos ram är avsedd att ge vägledning och politiska rekommendationer om kultur- och konstutbildning till medlemsstater och associerade medlemmar för följande syften:

  1. Säkerställa att kultur- och konstutbildning bidrar direkt till förverkligandet av hållbar utveckling och fred, i enlighet med FN:s nuvarande och framtida insatser, inklusive Agenda 2030 för hållbar utveckling och alla dess 17 mål för hållbar utveckling, särskilt mål 4 om att säkerställa en inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslånga möjligheter för alla, och mål 8 om att främja inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och anständigt arbete för alla.
  2. Utnyttja samtida framsteg och ta vara på de möjligheter som tekniken erbjuder, samtidigt som man identifierar, förebygger och begränsar risker, särskilt inom digital teknik och artificiell intelligens (AI), för att stödja och främja reflektion, kreativitet, initiativ och etisk och ansvarsfull användning på detta område, särskilt till förmån för de pedagogiska, kulturella och kreativa sektorerna.
  3. Effektivt integrera kultur- och konstutbildning i relevant politik, relevanta strategier och relevanta program inom och mellan kultur- och utbildningssektorerna, inbegripet med avseende på bestämmelser, läroplaner, lärar- och pedagogutbildning, kvalifikationer och yrkesutveckling, för en livslång och livsövergripande utveckling av kunskaper, färdigheter, attityder, värderingar och beteenden, såsom kreativitet, kritiskt tänkande och konstnärliga färdigheter.

III. Omfång

 

  1. Unescos ram betraktar kultur- och konstutbildning som ett ekosystem, som omfattar utbildningsaktiviteter för alla människor, som tillhandahålls i alla sammanhang och i formella, icke-formella och informella miljöer, med hjälp av olika pedagogiker - särskilt sådana som omfattar olika kulturella perspektiv, aktiviteter, praxis, uttryck, material och föremål - och metoder, såsom offline, online, distans och blandad, samt på alla nivåer och av alla typer och bestämmelser.
  2. Den bygger på en bred förståelse av kultur enligt ovan och omfattar processer, till exempel interkulturell dialog, och värden, till exempel kulturell, språklig och kunskapsmässig mångfald.
  3. Den omfattar och främjar samarbete mellan flera intressenter och breda sektorsövergripande partnerskap mellan bland annat utbildnings- och kulturinstitutioner, statliga organ, kulturella utrymmen och verksamheter, minnes- och kulturarvsplatser, konstnärer och andra yrkesverksamma och utövare inom kulturområdet, forskare, lokalsamhällen, den privata sektorn, stiftelser och organisationer i det civila samhället.

IV. Strategiska mål

 

a) Tillgång, inkludering och rättvisa i och genom kultur- och konstutbildning

  1. Tillgång är en viktig grund för att kunna utöva rätten till utbildning och kulturella rättigheter. Att säkerställa tillgång till kultur- och konstutbildning av hög kvalitet bör innebära att alla hinder för elever undanröjs, från begränsad infrastruktur och begränsade resurser till sårbarhet och utanförskap, oavsett ras, hudfärg, härkomst, kön, ålder, språk, religion, politisk åsikt, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, ekonomiska eller sociala förhållanden vid födseln, funktionsnedsättning eller andra skäl.
  2. Tillgång till ett brett utbud av kulturella och konstnärliga uttryck, upplevelser och utbildning är grundläggande för att kunna utöva rätten att delta i, bidra till och njuta av kulturlivet och konsten, vilket möjliggör individuellt och samhälleligt välbefinnande. Detta inbegriper att säkerställa tillgången, i förekommande fall, till kultur- och konstutbildning i skolorna och även tillhandahållandet av formell, icke-formell och informell utbildning av hög kvalitet för utveckling av yrken och yrkeskarriärer inom kultur och konst, bland annat genom ett varierat kulturellt innehåll. Att säkerställa tillgång till kultur och konst är oskiljaktigt från förekomsten av utrymmen som är avsedda för detta och som är öppna och möjliggör deltagande för alla, inklusive museer, kultur- och konstinstitutioner, scenkonstlokaler, bibliotek samt kulturarvs- och minnesplatser.
  3. Alla elever, utbildare och lärare bör ha rättvis och inkluderande tillgång till infrastruktur och resurser samt inlärningsmöjligheter för att utveckla de färdigheter och kompetenser som krävs för att dra nytta av digital teknik och AI. Samtidigt som digital teknik och artificiell intelligens har skapat nya sätt att få tillgång till och engagera sig i kultur och konstutbildning har det blivit lika viktigt att ta itu med den digitala klyftan och obalansen i kulturell mångfald och kulturella uttryck online för att undanröja hinder för deltagande på grund av ekonomiska, geografiska och sociala skillnader och för att ge elever, lärare och utbildare de relevanta kunskaper och färdigheter de behöver, inbegripet medie- och informationskunnighet.
  4. Utbildning måste demokratiseras, främja kritiska åsikter och stödja kampen mot kolonialism och nykolonialism i alla dess former och uttryck, och vara fri från stereotyper, fördomar och förutfattade meningar, grundad på respekt för elevernas mångfald, och innebär att motverka hierarki mellan kulturer, kulturella sedvänjor, konstarter eller uttryck i riktning mot mer inkluderande och pluralistiska samhällen. Alla elever, särskilt ursprungsbefolkningar, personer med funktionsnedsättning, de som befinner sig i missgynnade, fattiga och sårbara situationer, såsom flyktingar, migranter, fördrivna personer, offer för väpnade konflikter och elever i krisdrabbade områden och efter katastrofer, bör kunna få tillgång till, delta i och bidra till relevant kultur- och konstutbildning och blomstra som ett resultat av detta.
  5. Utbildningen måste därför tillhandahålla mångsidiga, inkluderande och flexibla, tvär-, mång- och transdisciplinära tillvägagångssätt och metoder för att tillhandahålla kultur- och konstundervisning av hög kvalitet som bidrar till att motverka stigmatisering, främlingsfientlighet, hatpropaganda, desinformation, felaktig information och diskriminering. Detta inbegriper ökad kunskap om och uppskattning av kulturell mångfald, mänskliga rättigheter, interkulturell förståelse och respekt, social sammanhållning, konfliktförebyggande samt försoning och läkning efter konflikter genom kultur och konst.

b) Kontextuellt, kvalitativt, livslångt och livsomfattande lärande i och genom kultur- och konstutbildning

  1. Utbildning som styrs av mänskliga rättigheter och är lyhörd för de globala utmaningar som mänskligheten och planeten står inför bör omfatta sammanhangs- och innehållsrelevanta perspektiv och möjliggöra adaptiva tillvägagångssätt som främjar globalt medborgarskap, uppskattning av miljön och kulturell mångfald, inklusive ursprungsbefolkningens kunskaper, språk och sedvänjor, både uråldriga och nutida. Detta innebär att kultur och konst ska integreras i de formella utbildningssystemen, med början i förskoleverksamheten och genom lokalt relevanta läroplaner, pedagogik och miljöer, där man tar hänsyn till det levande lokala kulturarvet och dess uttryck, ursprungsfolkens sätt att veta, vara och göra, modersmål och språklig mångfald samt lokala kulturella och kreativa uttryck. Dessa perspektiv gäller vidare icke-formella sammanhang för att stödja överföring mellan generationer, lärande mellan kamrater, lärlingsskap, utveckling av yrkeskunskaper, samarbete inom och mellan yrken samt lärande och engagemang i samhället, baserat på ett livslångt och livsövergripande lärandeperspektiv.
  2. Kulturell och konstnärlig utbildning bör främja dialog mellan kulturer och generationer och en ansvarsfull förvaltning av kulturell och biologisk mångfald genom lärande med miljön för hållbar utveckling. Därför bör kultur och konst integreras i undervisning och lärande genom att man samarbetar med kulturella och andra institutioner och platser, bärare av levande kulturarv, medlare i lokalsamhället och andra yrkesverksamma och utövare inom kulturområdet för att förankra platsbaserad utbildning som skapar en starkare koppling mellan elever i alla åldrar och med olika bakgrund, deras samhällen och miljöer. Ett sådant breddat samarbete kan bidra till att åtgärda brister i utbildningen, främja integrationen av missgynnade elever och berika den övergripande utbildningsupplevelsen, samtidigt som det stärker det kulturella utbytet för att stödja främjandet av kulturell mångfald, kreativitet, innovation, forskning och gemensamt skapande.

c) Förståelse för kulturell mångfald och kritiskt tänkande

  1. Kultur, i dess rika mångfald, bör integreras i och genom formell, icke-formell och informell utbildning, vilket gör det möjligt att inkludera en mångfald av identiteter och kulturella uttryck hos de folk och samhällen som utgör mänskligheten, och främja kunskap och medvetenhet genom självuttryck, upptäckande och experimenterande. Kultur är dynamisk, heterogen och i ständig utveckling, och utgör ett kritiskt utrymme för interaktion, utbyte, ifrågasättande, gemensamt lärande och skapande, och bidrar därigenom till samhällenas vitalitet och mångfald.
  2. Utbildningsstrategier, pedagogik och verktyg bör ge eleverna de kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och handlingsutrymme som krävs för att använda konst för att främja social förändring, för att skydda kulturella tillgångar genom platsbaserade strategier och tillvägagångssätt och för att identifiera och utmana former av instrumentalisering av kultur och skadliga sociala normer, förutfattade meningar och stereotyper, samtidigt som man främjar en positiv uppskattning av kulturell mångfald som en konstruktiv kraft för att möjliggöra yttrandefrihet och frihet att skapa, aktivt demokratiskt deltagande, socialt ansvar, kreativitet och innovation samt sammanhållning och samarbete.

d) Färdigheter för att skapa en motståndskraftig, rättvis och hållbar framtid

  1. Utbildningsmiljöer i största mån ta tillvara på kultur och konst för att främja kreativitet, kritiskt tänkande och innovation som grundläggande kompetenser för att ta itu med komplexa hållbarhetsutmaningar, samt för att stödja specialiserade färdigheter, talang och personlig utveckling, och stärka sysselsättning och anständigt arbete i de kulturella och kreativa industrierna i syfte att upprätthålla utvecklingen av den kreativa ekonomin på nationell och lokal nivå.
  2. Redan från förskoleåldern och framåt bör utbildningssystemen utnyttja potentialen i kultur- och konstutbildningen för att stärka samhällsengagemanget och det demokratiska deltagandet, förbättra inlärningen av andra ämnen och utveckla kreativiteten och innovationsförmågan, till exempel genom fokus på naturvetenskap, teknik, estetiska ämnen och matematik, vilket stärker skriv-, läs- och talfärdigheterna och främjar sociala och emotionella färdigheter – allt från empati och solidaritet till pluralistiskt tänkande – i syfte att stärka uppskattningen av kulturell mångfald, förbättra akademiska och arbetsprestationer , förstå och ta itu med lokala och globala utmaningar, samt stärka motståndskraften för att hantera framtida osäkerhet och kriser.

e) Institutionalisering och värdesättning av ekosystem för kultur- och konstutbildning

  1. Öka medvetenheten om värdet av kultur- och konstutbildning för holistisk utveckling genom att föra fram det inom utbildningssystemen och erkänna det som en integrerad del av att uppnå kvalitetsutbildning. Detta innebär att ge kultur och konst en framträdande plats i läroplanerna, att avsätta nödvändig tid och utrymme i klassplanerna och att tillhandahålla tillräckliga och hållbara resurser. Konsten som ett specifikt kunskapsområde bör också erkännas genom certifiering av kulturella och konstnärliga färdigheter och kompetenser för kulturarbetare och utövare som arbetar som utbildare i formella, icke-formella och informella inlärningsmiljöer, samt genom ett större erkännande av det inneboende sociala värdet av kultur, konst, de kulturella och kreativa industrierna och deras bidrag till samhällsutvecklingen.
  2. Planering och genomförande av kultur- och konstutbildning bör övervinna stuprörsstrategier genom att bredda deltagarstrategier mellan ministerier, myndigheter, utbildningsinstitutioner och andra intressenter, och etablera ett mer hållbart samarbete med informella och icke-formella inlärningsutrymmen och aktörer. Detta tillvägagångssätt kommer att berika läroplaner och utbildning, stärka inlärningsresultaten och erbjuda ett holistiskt system för formellt och icke-formellt lärande.

V. Genomförandeformer

 a) Styrning, lagstiftning och politik

  1. Omvandla styrning och politik för kultur och konstutbildning genom varaktiga, inkluderande och adaptiva strategier som främjar dialog och samarbete mellan styrningsnivåer, politikområden, mekanismer och strukturer, samt mellan institutioner, kulturarbetare och kulturutövare, utbildare och andra utvecklingsaktörer. Specifikt, etablera och formalisera mekanismer för att säkerställa regelbundet samarbete mellan ministerier, i förekommande fall, särskilt kultur och utbildning, men även de som ansvarar för områdena hälsa, social omsorg, vetenskap, innovation, miljö, ekonomi, utveckling och planering, för att systematiskt utveckla och genomföra en verkningsfull integrering av kultur- och konstutbildning i formella, icke-formella och informella utbildningsmiljöer. Detta bör stödjas genom att tillhandahålla tillgänglig, forsknings- och evidensbaserad information, prioritera långsiktiga insatser för kultur- och konstutbildning, säkerställa resurser och upplevelser för alla samt utforma åtgärder för gemensam övervakning och utvärdering av offentliga strategier.
  2. Främja professionaliseringen av ekosystemen för kultur och konst, erkännandet av kulturella, konstnärliga och kreativa färdigheter och utvecklingen av infrastruktur genom att stärka politiken, strategierna och programmen för teknisk utbildning och yrkesutbildning och högre utbildning på kultur- och konstområdet för att göra det möjligt för ungdomar och vuxna att förvärva kunskaper och färdigheter inom olika områden av kultur- och konstutbildning för att stödja deras tillgång till arbete, samhällstjänst, praktik och entreprenörskap inom de kulturella och kreativa näringarna.

b) Inlärningsmiljöer

27. Bredda begreppet lärandemiljöer genom att etablera ett mer hållbart samarbete med formella, icke-formella och informella lärandemiljöer, såsom specialiserade skolor, museer, gallerier, bibliotek, scenkonstlokaler, kreativa nav, städer och kommuner, inklusive medlemmar i Unescos nätverk för kreativa städer och Unescos globala nätverk för inlärningsstäder, samhällscentra, kultur- och naturarvsplatser, minnesplatser och andra konst- och kulturinstitutioner och utrymmen i både stads- och landsbygdsområden. Ett sådant tillvägagångssätt öppnar nya horisonter för platser för tvärvetenskapligt lärande och utbyte, och genom olika metoder, till exempel lärande genom att göra, mentorskap och praktik, samt offentliga och privata partnerskap, för att berika ömsesidiga utbildningsupplevelser som en strävan för hela samhället.

c) Inlärningserfarenheter

  1. Integrera olika lokala kunskapssystem, materiella och immateriella kulturella resurser, till exempel levande kulturarv och kulturella sedvänjor och uttryck, i och mellan formell, icke-formell och informell utbildning för rika, lokalt relevanta och interkulturella inlärningsupplevelser.
  2. Engagera konstnärer och andra kulturarbetare och kulturutövare, bärare av levande kulturarv, samhällsorganisationer, elever och andra relevanta intressenter som kritiska aktörer i utbildning, informationsinsamling, analys och spridning, forskningsprocesser och i utveckling och översyn av läroplaner och andra dimensioner av lärandeupplevelsen för att berika utformningen och genomförandet av kultur- och konstutbildning på alla utbildningsnivåer och i alla miljöer.

d) Lärare och pedagoger

  1. Diversifiera läraryrket och se till att det förkroppsligar den rika kulturella mångfalden i samhällen genom att inkludera levande kulturarvsbärare, konstnärer och andra kulturarbetare och kulturutövare för att främja gemensam omsorg och stöd, kunskapsutbyte och samskapande som är nödvändigt för utvecklande inlärningsupplevelser i olika fysiska, virtuella och blandade inlärningsrum.
  2. Se över lärarutbildningen och den professionella utvecklingen för att inkludera kultur- och konstutbildning, samt ha forskning som utgångspunkt för att utveckla lärarutbildningen. Samtidigt utveckla kvalitativa, relevanta och användarvänliga riktlinjer, pedagogik och material för att bland annat stärka lärarnas förmåga att använda nya, kreativa undervisningsmetoder och utbildningsinnehåll, särskilt de som tillhandahålls av kultursektorn. Vidare främja dialoger och samarbete mellan utbildningspersonal och yrkesverksamma och utövare inom kultursektorn för att utbyta, samskapa och berika pedagogiska, konstnärliga och kulturella erfarenheter genom att inkludera kulturellt och konstnärligt material i utbildningsprocesser och främja informella och icke-formella kulturella och konstnärliga aktiviteter bland alla elever.
  3. Öka investeringarna för att åtgärda bristen på kvalificerade lärare, utbildare och pedagoger utan formell utbildning, särskilt på landsbygden och i små samhällen och för att tillhandahålla lärarutbildning av hög kvalitet, utbildning för utbildare och kontinuerlig yrkesutveckling för kontextuellt, livslångt och livslångt lärande, som utnyttjar innovativa pedagogiker och digital teknik för att stärka färdigheter för nutiden och framtiden, samtidigt som den berikar den övergripande inlärningsupplevelsen i och utanför klassrummet.
  4. Förbättra statusen och arbetsvillkoren för lärare, handledare, utbildare och pedagoger samt konstnärer och andra kulturarbetare och utövare som arbetar med kultur- och konstutbildning, inbegripet sysselsättning och ersättning genom lämpliga åtgärder, resurser och infrastruktur, flexibla arbetsformer samt professionell utveckling och välbefinnande. Dessutom främja åtgärder för att effektivisera skoladministrationsprocesser och undanröja organisatoriska hinder för att lärare, utbildare och pedagoger ska få tid och flexibilitet att etablera initiativ och partnerskap med kulturinstitutioner, yrkesverksamma inom kultursektorn och kulturutövare.

e) Digital teknik och artificiell intelligens

  1. Utnyttja medie- och informationskunnighet för att stödja ett effektivt tillhandahållande av kultur- och konstutbildning i den digitala tidsåldern, samtidigt som man främjar en kreativ, frigjord, etisk och ansvarsfull användning av digital teknik och säkerställer skydd av privatlivet, immateriella rättigheter och respekt för kulturell och språklig mångfald online.
  2. Bredda tillgången till digital teknik för kultur- och konstutbildning genom bland annat välutvecklad infrastruktur och underhåll, digitaliserat kulturellt innehåll, digitala samlingar samt utbildning och kompetensutveckling, vilket möjliggör en meningsfull integrering av olika tekniker och verktyg i inlärningsprocesser, särskilt till förmån för de minst utvecklade länderna, personer med funktionsnedsättning och personer i utsatta och missgynnade situationer.
  3. Främja forskning och innovation för utveckling av mångsidiga, hållbara, etiska, säkra och fördomsfria digitala verktyg för kultur- och konstutbildning, inbegripet sådana för konstnärligt skapande och för kunskapsdelning och lärande i, genom och med kultur och konst.
  4. Utnyttja människors förmåga att bidra till gemensamt skapande, användning och leverans av digitalt innehåll, berikat med lokala och kulturella resurser, för kultur- och konstutbildning. Detta engagerar lärare och elever som aktiva deltagare i utbildningsprocesser och skapare av innehåll, och breddar utbudet av innovativa pedagogiker, bland annat genom tillämpning av öppna licenser för utbildningsmaterial inom kultur och konst.
  5. Utöka samarbetet för att ta itu med teknikutveckling och AI inom kultur- och konstutbildning. Detta inbegriper att stärka kunskapen och medvetenheten om möjligheterna och riskerna med teknik och AI, till exempel generativ AI och cybersäkerhet, för att stödja engagerande inlärningsmiljöer, skapa nya former av skapande, uttryck och sätt att dela kreativitet samt bedöma dess inverkan på värdekedjan inom de kulturella och kreativa näringarna. Sådana åtgärder bör stödjas genom att det upprättas en dialog mellan intressenter från ett brett spektrum av kunskapsdiscipliner och expertis inom kultur- och konstutbildning och utanför, för att utvärdera nya teknikfrågor, informera om utvecklingen av relevanta färdigheter och kompetenser inom kultur- och konstutbildning, säkerställa en balanserad reglering av digitala verktyg och skapa samförstånd om framtida strategier.

f) Partnerskap, samordning mellan institutioner

  1. Förnya och utvidga partnerskap och samordningsmekanismer på internationell, regional, nationell och lokal nivå mellan statliga organ, kulturinstitutioner, skolor, minnes- och kulturarvsplatser, lokalsamhällen, organisationer i det civila samhället, den privata sektorn, medier, elever, lärare, konstnärer och andra yrkesverksamma och utövare inom kulturområdet samt relevanta intressenter för att stimulera långsiktiga samarbetsstrategier och främja kunskapsutbyte, rörlighet för konstnärer och andra yrkesverksamma och utövare inom kulturområdet, residensprogram samt samskapande. g) Finansiering
  2. Mobilisera finansiering, bl.a. genom offentliga och privata partnerskap, för utveckling av infrastrukturer och mekanismer för samarbete samt administrativa, mänskliga och materiella resurser för långsiktig hållbarhet i ekosystemet för kultur och konstutbildning.
  3. Utveckla finansiella mekanismer och andra mekanismer för naturaförmåner för utformning och genomförande av reviderade policyer för kultur- och konstutbildning, vilket omfattar revidering av läroplaner, pedagogik och ramverk.

h) Forskning, data och utvärdering

42. Stärka befintliga eller inrätta nya, långsiktiga och omvälvande mekanismer för systematisk, omfattande, samarbetsinriktad, tvär- och korsvetenskaplig forskning och för utveckling av robust datainsamling, analys och övervakning inom en rad ämnen, särskilt sådana som rör kultur- och konstutbildning, i syfte att stödja evidensbaserat beslutsfattande, genomförande, utvärdering, spridning och främjande av kultur- och konstutbildning.

VI. Övervakning, uppföljning och granskning

 

  1. I syfte att främja de strategiska målen i Unescos ram och bedöma de resultat som uppnåtts och de lärdomar som dragits globalt när det gäller genomförandet av ramen bör medlemsstaterna och de associerade medlemmarna
    1. Stödja genomförandet av ramen genom att dela framsteg, god praxis och utmaningar. För detta ändamål, och genom att utnyttja befintliga rapporteringsmekanismer, såsom den globala rapporten om kulturpolitik, den globala rapporten om utbildningsövervakning och de som rör mål 4.7 för hållbar utveckling bland andra, på frivillig basis lämna in en lägesrapport till Unesco vart fjärde år om genomförandet av ramen på nationell nivå med början 2025.
    2. Undersöka möjligheten att inrätta kategori 2-centra på regional eller global nivå under Unescos överinseende inom ramen för kultur- och konstutbildning för att stärka forskning och analys om sambandet mellan kultur och utbildning, inbegripet utbildning, datainsamling och analys, övervakning och utvärdering av genomförandet av ramen. Inrättandet av sådana centrum är föremål för de relevanta förfaranden som fastställs av organisationen, inbegripet den erforderliga genomförbarhetsstudie och hållbara resurser som ställs till förfogande av den eller de medlemsstater som föreslår inrättandet.
  2. För att stödja medlemsstaterna och associerade medlemmar i genomförandet av ramen ska Unesco, inom befintliga resurser:
    1. Utveckla en särskild global övervakningsmekanism för ramen, i förekommande fall, bland annat genom att utnyttja befintliga övervakningsmekanismer på global, regional och nationell nivå, i förekommande fall, för att bedöma framstegen i genomförandet för medlemsstaterna och andra intressenter. Underlätta möjligheter till kunskapsutbyte med fokus på fallstudier av god praxis i medlemsstaterna på regelbunden basis och därigenom stärka utbytet av framgångsrika metoder och tillvägagångssätt mellan länder.
  1. Engagera Unescos nätverk inom utbildnings- och kultursektorerna för att främja forskning inom områden för kultur- och konstutbildning och för att stärka evidensbaserade analyser och intensifiera samarbetet med befintliga regionala och internationella nätverk och andra aktörer inom kultur- och konstutbildning. I samma syfte uppmuntra medlemsstaterna att mobilisera nationella nätverk och aktörer som bland annat omfattar Unesco-professurer och Unescos partnerskolor med program och projekt för kultur- och konstutbildning.
  2. Bygga upp och utvidga partnerskap med ett brett spektrum av offentliga och privata intressenter som bygger på deras expertis och erfarenhet för att komplettera och främja de strategiska målen i ramen.
  3. Samla in och sprida relevant forskning, lägesrapporter, data och en mångfald av metoder i medlemsstaterna, associerade medlemmar och partner.
  4. Engagera sig i en omfattande reflektionsprocess för att stärka kultur- och konstutbildningen genom att fördjupa befintliga synergier mellan relevanta konventioner, rekommendationer, program och åtgärder som utvecklats av Unescos sektorer för kultur och utbildning.