FN har varnat för coronavirusepidemin kan leda till en global psykisk kris. I Finland har de psykiska problemen ökat redan före epidemin, skrev chefredaktör Anu Ubaud (HS Kolumni den 24 maj).

En vanlig orsak till psykiska problem är motgångar – människan upplever att hon inte klarar sig. Förmågan att klara sig betyder i allmänhet resiliens, dvs. människans förmåga att komma över motgångar, anpassa sig till förändringar och leva vidare.

Edith Grotberg är en forskare som har undersökt barnens utveckling. Enligt henne skapar den trygghetskänsla som goda människorelationer erbjuder grunden för utvecklingen av resiliens. Hos barn kan resiliensen utvecklas genom att stödja den tidiga växelverkan mellan barnet och föräldern.

Till exempel i Tammerfors är en pappa-barncirkus tillgänglig via rådgivningsbyrån. Genom delaktiggörande cirkusverksamhet stärks utvecklingen av förtroende mellan föräldern och barnet.

Man kan stärka resiliensen genom att delta i konst. Ett försök med flera lösningsalternativ, som är centralt för den konstnärliga verksamheten, kan hjälpa individen att flexibelt tänka på sin egen situation och på så sätt hitta alternativa lösningar på sina problem.

I konsten är nyskapandet också förknippat med osäkerhet. Man närmar sig nyfiket något som man ännu inte känner till eller kan. På så sätt kan den konstnärliga verksamheten stärka modet och tålamodet, liksom även förmågan att stå ut med osäkerhet och misslyckanden.

När det hektiska livet sliter människan i olika riktningar erbjuder konsten en möjlighet att lugna ner sig, koncentrera sig, samla sina tankar och fundera över livsfrågorna genom att möta konsten och med konstens medel.  Filosoferna Alain de Botton och John Armstrong skriver i sin bok Art as Therapy att konsten hjälper oss att skapa balans i vårt liv. Konsten ökar dock inte resiliensen automatiskt, utan för det behövs en personlig relation till konsten. Den börjar utvecklas vid möten med konsten och genom att aktivt delta i konst.

Pedagogisk växelverkan av hög kvalitet behövs för att en positiv personlig relation till konsten ska födas och utvecklas.

Här spelar skolornas konstfostran och grundläggande konstundervisning en viktig roll.  Observatoriet för konst- och kulturfostran i Finland har nyligen också betonat skolornas hobbylektionsverksamhet för att i synnerhet nå de barn och unga som inte har hobbyer och som lättast kan bli utslagna.

Vuxnas och äldre personers möjligheter att delta i konst oberoende av förmåga eller livssituation borde också stödas, konstaterar forskarna i forskningsprojektet ArtsEqual som samordnas av Konstuniversitetet.

Att bättre än för närvarande integrera delaktiggörande konstverksamhet i tjänster som främjar välbefinnande och hälsa är ett sätt att stärka människornas resiliens samt kultur och hälsa i allmänhet.

Även i medborgar- och arbetarinstitutens konstfostran för vuxna borde kultur och hälsa beaktas mer än nu.

Kai Lehikoinen

direktör för forskningscentret Cerada, Konstuniversitetet

Den finskspråkiga texten publicerades ursprungligen i Helsingin Sanomat den 1 juni 2020.