Tuuba

 

 

 

Mittställningen är musikerns grundställning, till vilken musikern alltid återkommer. I mittställningen upprätthålls ryggradens naturliga bågform. Ryggradens böjning är individuell, så i mittställning har alla olika ställning på ryggrad och bäcken.

Läs först avsnittet Allmänt om ergonomi.

För att hitta en bra spelställning bör tubaspelaren först se över sin bäckenställning. Bäckenet ska vara i mittställning så att musklerna som stöder bäckenet och ryggraden fungerar på önskat sätt (sittbenen är rakt neråt då man sitter). Tuban är ett tungt instrument och därför krävs inte bara starka muskler runt skulderbladen utan också en bra kontroll av bålmuskulaturen.

Bröstryggen ska också hållas i mittställning för att åstadkomma en bra rörlighet i bröstkorgen och för att man ska kunna andas på rätt sätt. Då bröstryggen är i mittställning är bröstbenet i upprätt ställning och de raka ryggmusklerna är aktiva men inte spända. Vid inandning kan bröstkorgen vidgas fritt åt alla håll, även utåt sidorna och bakåt. Bröstkorgen/bröstryggen och bäckenet ska från sidan sett vara i rak linje med varandra. Om bröstkorgen lutar bakåt i förhållande till bäckenet försämrar det bröstkorgens och mellangärdets rörelse och försämrar därmed också andningen.

För att hitta huvudets och nackens mittställning ska man skjuta huvudet turvis framåt och bakåt och stanna med huvudet i mittställning, varvid man har en fri rörlighet mellan skallen och nackryggen. Nacken, huvudet och hakleden inverkar på kontrollen av halsmusklerna, hakmusklerna och strupmusklerna. Huvudet och nacken ska vara i mittställning i vilken de djupa nack- och halsmusklerna som håller upp huvudet ska kunna fungera. De här musklerna är så kallade stödmuskler, som gör det möjligt att slappa av de ytliga musklerna. Om huvudet lutar för mycket framåt (vilket ofta orsakas av en felaktig ställning i ryggraden) ökar spänningen i nackmusklerna, hakmusklerna och halsens ytliga muskler, vilket kan störa speltekniken.

En bra ställning i bröstryggen och bröstkorgen ger bra funktionsförutsättningar för skulderbladens stödmuskler. Skulderbladen ska ligga platt mot revbenen, varvid axlarna är i en naturlig ställning. Om skulderbladet lutar framåt eller lyfter uppåt fungerar stödmusklerna dåligt och försämrar dessutom bröstkorgens rörlighet. Det är svårt att uppfatta skulderbladets tredimensionella rörelser, så en musiker kan behöva professionell hjälp för att öva upp rätt ställning för skulderbladet.

Då nacken och huvudet är i mittställning träffar läpparna tubans munstycke utan att man behöver skjuta fram huvudet eller sänka kroppen. En lämplig dyna läggs mellan instrumentet och låret om instrumentet annars blir för lågt. Om instrumentet eller munstycket är för lågt nere tvingas spelaren böja på ryggen, villket anstränger nedre delen av ryggen och nack- och axelpartiet samt försämrar andningen.

Bäckenet och ryggraden i mittställning, munstycket är för lågt nere.

Lägg en dyna eller motsvarande under instrumentet för att höja det till rätt höjd.

Bäckenet lutar bakåt och ryggen rundas, munstycket är för lågt nere.

Vänster arm och särskilt musklerna kring skulderbladet stöder instrumentet mot kroppen, ett dåligt stöd för skulderbladet leder lätt till att kroppen vrids. I höger hand kräver instrumentet en stor räckvidd. Välfungerande muskler i handflatan ökar handens räckvidd. Handleden bör hållas i mittställning så att handleden är 15 grader utsträckt och 15 grader lutande mot lillfingret. En typisk felställning i handleden hos tubaspelare är att handleden böjs och lutas för mycket mot lillfingret, vilket anstränger handleden.

Handleden är alltför mycket vänd mot lillfingret.

Handleden i mittställning, tummens stöd borde flyttas längre ner.

Det är rätt vanligt att bleckblåsare sträcker fram huvud och nacke. Delvis beror det på bäckenets och ländryggradens ställning. Då bäckenet lutar framåt sträcks huvudet framåt, men att sträcka på huvudet kan också vara en vana. Om man tänker på att föra instrumentet till läpparna istället för att föra läpparna till instrumentet, hjälper det till att hålla nacken och huvudet i mittställning. Använd gärna en spegel för att bli av med felaktiga rörelsemönster.