Oboe - harjoittelu

Mittställningen är musikerns grundställning, till vilken musikern alltid återkommer. I mittställningen upprätthålls ryggradens naturliga bågform. Ryggradens böjning är individuell, så i mittställning har alla olika ställning på ryggrad och bäcken.

För att hitta en bra spelställning ska oboisten först se över sin bäckenställning. Man hittar mittställningen för bäckenet till exempel via ytterlägena. Mittställningen ger bästa möjliga rörlighet av bäckenet samt kontroll av de djupa magmusklerna. Bäckenets mittställning möjliggör också en god kontroll av bröstryggradens och bröstkorgens mittställning, varvid andningen är fri och det är enklast att hitta stöd för andningen. Även mittställningen för bröstryggen kan man hitta till exempel via ytterlägena. Då bröstryggen och bröstkorgen är i mittställning är bröstbenet i upprätt ställning och de raka ryggmusklerna är aktiva men inte spända. Bröstkorgen/bröstryggen och bäckenet ska från sidan sett vara i rak linje med varandra. För att hitta huvudets och nackens mittställning ska man skjuta huvudet turvis framåt och bakåt och stanna med huvudet i mittställning, varvid man har fri rörlighet mellan skallen och nackryggen.

I en typisk felställning för oboister böjs bröstryggraden och lutar bakåt, varvid huvudet skjuts framåt.

Bäcken och ryggrad är i mittställning, skulderbladen stödda mot bröstkorgen.

Bäckenet lutar bakåt och huvudet skjuts fram, skulderbladen lutar framåt med bröstkorgen.

När man funnit mittställningen granskar man skulderbladens ställning. Skulderbladen ska ligga platt mot revbenen, varvid axlarna är i en naturlig ställning. En typisk felställning för oboister är att särskilt höger skulderblad som håller upp instrumentet, sjunker och lutar framåt.

En bra ställning i bröstrygg och bröstkorg ger funktionsförutsättningar för skulderbladens stödmuskler, som möjliggör att armens rörelser är avslappnade och starka. Skulderbladen ska ligga platt mot revbenen, varvid axlarna är i en naturlig ställning.

Om skulderbladet lutar framåt och/eller vinklas upp är funktionen hos stödmusklerna bristfällig vilket ökar ansträngningen i nack- och axelpartiet samt armen. Denna felställning är hos oboister vanligare vid höger skulderblad eftersom höger hand håller upp instrumentet. Aktivering av skulderbladets stödmuskler och korrigering av skulderbladets ställning kräver oftast experthandledning eftersom det är svårt att uppfatta skulderbladets rörelser.

Handlederna bör bevara en liten sträckningsvinkel på cirka 15 grader (uppåt) samt luta 15 grader mot lillfingret, då fungerar de djupa muskler som stöder handflatan bäst och man kan fritt röra på fingrarna. En god funktion i tummens stödmuskler håller tummen bågformad och skild från handflatan, tillräckligt öppen och under handflatan. God funktion av den högra tummens stödmuskler är särskilt viktig eftersom instrumentets tyngd ligger på dem. Tummens stödmuskler utgår från handflatans sida, nära handleden och löper över tummens bas- och mellanled. Hos oboister försvårar tummens felställning särskilt ringfingrets och lillfingrets funktion, och ökar ansträngningen på tummens sträckmuskler, tummens böjmuskler och underarmens muskler.

Handleden i mittställning och tummen öppen och tillräckligt under handflatan varvid fingrarna kan fungera fritt.

Handleden är alltför mycket vänd mot tummen. Tummen alltför nära handflatan och mellanledet alltför utsträckt.

Handflatans och handledens spelställning bör förändras försiktigt. Förändring av handställningen kräver vanligtvis också handövningar som stöd.