Slaginstrument

 

 

 

Läs först avsnittet Allmänt om ergonomi.

En bra slagteknik baserar sig på en välkontrollerad kropp, där musklerna som producerar armens avslappnade rörelser fungerar bra. Rörelserkontrollen börjar med bra bäcken- och ryggradsställning.

Mittställningen är musikerns grundställning, till vilken musikern alltid återkommer. I mittställningen upprätthålls ryggradens naturliga bågform. Ryggradens böjning är individuell, så i mittställning har alla olika ställning på ryggrad och bäcken.

För att hitta en bra spelställning ska spelaren först se över sin bäckenställning. Man hittar mittställningen för bäckenet till exempel via ytterlägena. Mittställningen ger bästa möjliga rörlighet av bäckenet samt kontroll av de djupa magmusklerna. Då bäckenet är i mittställning har man också god kontroll över bröstryggen och bröstkorgen. Även mittställningen för bröstryggen kan man hitta till exempel via ytterlägena. Då bröstryggen och bröstkorgen är i mittställning är bröstbenet i upprätt ställning och de raka ryggmusklerna är aktiva men inte spända.

Bröstkorgen/bröstryggen och bäckenet ska från sidan sett vara i rak linje med varandra. För att hitta huvudets och nackens mittställning ska man skjuta huvudet turvis framåt och bakåt och stanna med huvudet i mittställning, varvid man har en fri rörlighet mellan skallen och nackryggen.

En bra ställning i bröstrygg och bröstkorg ger funktionsförutsättningar för skulderbladens stödmuskler, som möjliggör att armens rörelser är avslappnade och starka. Skulderbladen ska ligga platt mot revbenen så att axlarna får en naturlig ställning. När skulderbladet lutar framåt och/eller vinklas uppåt är funktionen hos stödmusklerna bristfällig vilket ökar på ansträngningen i nack- och axelpartiet samt armen.

En felaktig ställning som är typisk för slagverkare är att skulderbladen sjunker och lutar framåt varpå axlarna sjunker framåt och neråt. Då man spelar till exempel marimba ska klubban (mallet) träffa plattorna i vågrätt läge. Om instrumentet är för lågt är musikern tvungen att luta sig framåt och sänka axlarna för att hitta rätt slagvinkel. Det lönar sig alltså att justera höjden på instrumentet.

Bäcken och ryggrad är i mittställning, skulderbladen är platta, stödda mot revbenen.

Instrumentet är för lågt varvid ryggen kröks och skulderbladen sjunker neråt och lutar framåt.

Slagverkarens bäcken lutar oftast bakåt, varvid ländryggen sträcks ut och bröstryggen blir rundad. Grundställningen för en musiker innebär att bäcken och ryggrad är i mittställning, vilket inte hindrar rörligheten under spelandet. Då man spelar till exempel puka ska man använda kroppens rörelser för att få mera kraft i slagen.

Bäcken och ryggrad är i mittställning, skulderbladen är platta, stödda mot börstkorgen.

Bäckenet lutar bakåt, ryggraden är rundad varvid skulderbladen sjunker neråt och lutar framåt.

Basgreppet om klubban ska vara sådant, att handleden är 15 grader utsträckt (uppåt) och 15 grader lutad mot lillfingret. De djupa musklerna som stöder handflatan fungerar då bäst och man kan fritt röra på fingrarna. Överarmsskador är vanliga bland slagverkare. En orsak till överansträngning är felaktig ställning av handleden och/eller handflatan.